Välkommen hit, välkommen hem. Det är de första orden som nya studenter i kunskapsstaden Uppsala möter. Men bakom parollen gömmer sig en bostadsmarknad som visar att det är betydligt enklare att ta sig hit, än att hitta ett hem.
Förutom den generella bristen på hyresrätter, är ett stort orosmoln för studenter att det finns så många bostadsaktörer – alla med sina egna kösystem. Det brukar uppskattas att det finns ett 30-tal studentbostadsaktörer i Uppsala. Studentstaden, det kommunala studentbostadsbolaget, är den största aktören. Rikshem förfogar över cirka 1300 studentbostäder, och så har vi de 13 studentnationerna varav alla har egna bostadsstiftelser där en varierande mängd bostäder förvaltas. Men det finns även många fler mindre aktörer att hålla koll på som student. För en recentior, alltså ny student, kan bostadsmarknaden många gånger te sig som en djungel när man kommer till staden. Detta utgör ett problem i universitetets rekrytering av nya studenter.
Att söka till Uppsala universitet innebär för de alla flesta att även söka sig till en otrygg boendesituation. Detta gäller såväl för studenter och doktorander som för postdoktorander och gästforskare, som dessutom inte har möjlighet att samla på sig år av köpoäng för att kunna få ett förstahandskontrakt. Den tuffa och komplicerade bostadsmarknaden blir även ett särskilt hinder för personer med så kallad studieovan bakgrund, ett begrepp som brukar användas för att beskriva den vars föräldrar inte har högskoleutbildning.
Det är ett väldokumenterat faktum att de som kommer från en studieovan bakgrund är underrepresenterade vid våra universitet och högskolor, och Uppsala universitet är inget undantag. Utan anhöriga som kan köpa en bostadsrätt står man med stor sannolikhet inför år av otrygg bostadssituation när man valt att packa sina väskor och flytta till Uppsala. Att då inte heller veta hur man ska navigera sig genom myllret av bostadsköer är troligen även det en avskräckande faktor för de som förlitar sig på hyresmarknaden, och de som inte har något socialt skyddsnät att förlita sig på om boendesituationen inte löser sig.
En enhetlig bostadskö skulle helt klart innebära en stor förbättring för både dagens och morgondagens studenter, och det är en fråga som vi i Uppsala studentkår har drivit i flera år. Med “en samlad kö”, som har blivit något av ett slagord för kommunens projekt, skulle det äntligen bli ordning och reda på studentbostadsmarknaden!
Sedan ett par veckor tillbaka är kön på plats. Tusentals personer har redan flyttat över sina köpoäng och ställt sig i den nya förmedlingskön. Men hur lockande är det egentligen för presumtiva och antagna studenter att ställa sig i kön? När frågan ställdes om vilka studentbostadsaktörer som hittills ställt sig i led och anslutit sig i kön var svaret: en – Studentstaden, kommunens egen studentbostadsaktör. Det visade sig finnas ett mycket lågt intresse från de mindre uthyrarna att ansluta sig till förmedlingen. Det spekuleras fortfarande i huruvida Rikshem ska ansluta sina studentbostäder till förmedlingen, men än så länge har de inte meddelat att så kommer att bli fallet. Denna svårighet att samla hela beståndet av studentbostäder, i kombination med en av Sveriges högsta kostnader för att få en bostad genom en kommunal bostadsförmedling gör att kön inte uppfyller sitt syfte. Särskilt oroade är vi över att alla förväntas betala samma pris för att stå i kön, även resurssvaga grupper så som studenter, pensionärer och unga.
Tyvärr ser det ut som att även nästa generation recentiorer kommer att behöva navigera i en djungel av studentbostadsaktörer med olika köer och olika regler. Den mest påtagliga förändringen tycks bli att studenter nu får betala en kännbar avgift för att komma åt Studentstadens bostäder. Välkommen till Uppsala!
Caisa Lycken
Ordförande Uppsala studentkår
Miranda Cox
Vice ordförande