“Vinden i ekonomin mojnar något”, konstaterade finansminister Magdalena Andersson (S) i slutet av augusti under regeringens traditionsenliga Harpsundsmöte.
Hanteringen av ekonomin och dess avmattning var en av de röda trådarna i Januariavtalets första höstbudget. Satsningarna spretar men saknar ändå förstärkningar för en grupp som kan förvänta sig en stor förändring i ett land under en lågkonjunktur: studenterna och deras bostadssituation.
Den lilla förstärkningen av investeringsstödet för hyresrätter kommer inte täcka de stora behoven av billiga, tillgängliga studentbostäder. Studenter är en av de mest konjunkturkänsliga grupperna och en av få sysselsättningar som generellt sett växer under en lågkonjunktur.
Enligt Sveriges förenade studentkårer lider redan i dag 12 av 34 studentstäder av akut bostadsbrist. Mest skonade är små campus som Skellefteå, Örnsköldsvik och Karlshamn. Däremot är bostadsbristen akut i nästan alla av Sveriges största studieorter.
Det duger inte, i synnerhet inte i en tid där fler riskerar att behöva vända sig till studier för att kunna ställa om till en ny yrkesbana. Det innebär ofta att flytta från sin hemstad till en studieort där man saknar kontakter.
Dessa problem riskerar att bli större i takt med att behovet av studier växer. För att alla ska få lika möjlighet att studera krävs fler bostäder som är billiga och klarar av en snabb genomströmning.
Konsekvenserna av den långtgående bostadsbristen innebär redan idag att både den privata belåningen för bostad, i synnerhet bland unga, såväl som andelen hemmaboende ungdomar vuxit rejält. Att tackla bostadsbristen är också en lämplig aktivitet i en lågkonjunktur.
Magdalena Andersson har själv lyft risken med en för stram ekonomisk politik i det läge svensk ekonomi befinner sig i. Lyckligtvis är statens finanser också väl rustade för att förverkliga ett sådant åtagande.
S-studenter har flera förslag som kan öka bostadsbyggandet och säkra en trygg plats för alla studenter att leva och studera på. Om en lågkonjunktur riskerar att påverka bostadsbyggandet bör staten stimulera ett fortsatt byggande genom statliga lån för gröna, hållbara bostadsbyggen.
Byggbranschen lider också av höga byggkostnader och bristande konkurrens. För att säkra ett fortsatt högt byggande av billiga hyresrätter föreslår vi ett statligt byggbolag som säkrar ökad konkurrens och pressade byggkostnader.
Samtidigt föreslår Januariavtalet en utredning av marknadshyror på nya hyresrätter. Det riskerar att chockhöja hyrorna vilket drabbar studenter och andra med låga inkomster.
Vi anser tvärtom att studentbostäderna i de mest attraktiva studentstäderna behöver ytterligare regleringar av hyrorna för att säkra tillgängligheten oavsett klassbakgrund. Annars riskerar även den förhållandevis resursstarka låginkomstgruppen av studenter behöva vända sig till bostadsbidrag i högre utsträckning.
Till och med partierna i Januariavtalet måste förstå behovet att av alla delar av högskolepolitiken, även studenternas bostadssituation, fungerar för att rusta alla delar av svensk arbetsmarknad inför framtiden.
Det finns inte utrymme för liberala drömmar om dramatiska skattesänkningar när vi måste öka ambitionerna för vårt offentliga åtagande genom effektiva skattehöjningar. Hela samhället vinner på att vi bygger en bostadsmarknad som fungerar för alla.
Malin Malm
ordförande, S-studenter
Emma Fastesson Lindgren
ekonomisk-politisk talesperson, S-studenter
Jakob Lindgren
ekonomisk-politisk talesperson, S-studenter