Det råder ingen brist på utmaningar för svensk skola. Det råder däremot stor brist på förslag från regeringen. En av de mest akuta frågorna handlar om att ge de som kommit nya till svensk skola de senaste åren en bra start i Sverige.
Därför är det oroande att utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) har så få förslag. Det räcker inte med möten, kommissioner och vägplaner. Det som behövs är konkreta förändringar.
Under alliansregeringens tid 2006–2014 togs på Liberalernas initiativ ett stort antal beslut i riksdagen som syftade till att underlätta för nyanlända att nå kunskapsmålen. Bland de viktigaste var att öka antalet lektioner i svenska för nyanlända och inrättandet av statsbidrag för sommarskola och läxhjälp. Regeringen har behållit dessa, men tyvärr inte fortsatt att göra det som krävs. Sverige behöver fortfarande insatser för att stärka läraryrket och höja kunskapsresultaten.
Efter valet 2014 tillsatte Liberalernas partistyrelse en arbetsgrupp för att förnya skolpolitiken. En av de saker vi ägnade mest tid till var just hur vi ser till att möta nyanlända på ett bättre sätt än i dag.
Vi har en lång rad förslag och vi hoppas att regeringen lyssnar också denna gång. Det vore bra för svensk skola och Sverige. Vi föreslår bland annat:
1) Alla lärarstudenter och lärare ska ges kunskap om flerspråkig undervisning och ett språkutvecklande arbetssätt.
2) Modersmålslärarutbildning införs och behöriga modersmålslärare ska legitimeras.
3) Alla flerspråkiga barn ska ha rätt till modersmålsstöd i förskolan.
4) Nyanlända har rätt till modersmålsstöd, studiehandledning och modersmålsundervisning. Man ska ha rätt till fler lektioner i svenska och studiehandledning i övriga ämnen på modersmålet. Ett snabbspår för att rekrytera fler studiehandledare bör införas. Elever som kan lära och visa kunskaper på annat språk ska ha rätt till det för att inte tappa fart i sin inlärning.
5) Betyget F ska inte användas under de år elever definieras som nyanlända. I stället ska uteblivet betyg kompletteras med en skriftlig bedömning av elevens kunskapsutveckling i ämnet. Når eleven målen för E–A ska eleven få detta betyg.
6) Ett särskilt preparandår inrättas för nyanlända elever som siktar på att snabbt börja på gymnasieskolans teoretiska program. Elever som bedöms klara gymnasieprogram på engelska ska kunna läsa detta och samtidigt läsa in svenska på grundskolenivå.
7) Ett aktivt skolval ska införas i alla kommuner, också för nyanlända. Till de fristående skolor som väljer kötid som urvalskriterium ska man kunna ställa barn i kö tidigast ett år före förväntad skolstart. Kommunerna åläggs att administrera en gemensam kö och tillhandahålla tillgänglig information om samtliga förskolor och skolor.
Man ska inte sticka under stol med att det är en stor utmaning för svensk skola att ge nyanlända en bra start, samtidigt som vi fortsätter den inslagna vägen på tydligt kunskapsfokus för alla för att lyfta Sveriges resultat i internationella undersökningar.
Men det går att lyckas – ja, vi måste lyckas! Därför hoppas vi att regeringen fortsätter lyssna till liberala reformförslag. Om Fridolin saknar idéer på vilka reformer som bör genomföras de närmaste åren är han varmt välkommen att ta av våra.
Anna Manell, vice gruppledare (L) UppsalaChrister Nylander, vice ordförande i utbildningsutskottet (L)