Förutsättningarna för att bedriva forskning i Sverige har under 2016 uppmärksammats på flera sätt. Oavsett om det har rört sig om debattartiklar, utredningar eller inspel till höstens kommande forskningsproposition har en systembrist särskilt konstaterats: bristen på ett nationellt karriärsystem för unga forskare. Frågan är högaktuell eftersom SOU 2016:29 ”Trygghet och attraktivitet – en forskarkarriär för framtiden” har varit ute på remiss och nu ligger på regeringens bord. Två organisationer som representerar forskare i olika karriärskeden, National Junior Faculty och Sveriges unga akademi tar här en gemensam ståndpunkt.
Vi är eniga om att följande förändringar krävs för att kunna bedriva excellent svensk forskning även i framtiden.
1) Inför ett nationellt enhetligt karriärsystem med tydlig karriärstege för unga forskare. Det är oerhört angeläget att ge unga forskare möjlighet till ett så kallat tenure track, det vill säga en meriteringsanställning med tydliga villkor. Genom att skapa meriteringsanställningar som främjar långsiktighet, men också har höga kvalitetskrav ökas yrkets attraktionskraft. Om man skapar goda förutsättningar kommer manatt kunna attrahera och bibehålla de mest lämpade till yrket, vilket i sin tur leder till bättre forskning. Ett nationellt likvärdigt karriärsystem skulle också främja mobiliteten mellan landets lärosäten.
2) Förläng meriteringsanställningarna till sex år. Att etablera en självständig verksamhet är en tidsödande process. Dagens korta tid för meriteringsanställning riskerar att begränsa unga forskares självständighet och nytänkande till förmån för säkra satsningar och redan befintliga samarbeten (till exempel med före detta handledare). Det är viktigt att unga forskare erbjuds en tillräckligt lång meriteringsanställning så att de bereds en reell möjlighet att bygga upp en egen verksamhet och bedriva självständig forskning. Genom att förlänga meriteringsanställningarna till sex år får unga forskare en bra möjlighet att etablera sig och satsa på djärva och självständiga projekt. Om vi kan erbjuda bra och långsiktiga meriteringsanställningar minskar risken att Sverige förlorar excellenta unga forskare som väljer andra länder där de får bättre förutsättningar för en forskarkarriär. Det ger även bättre förutsättningar för att rekrytera internationellt samt attrahera återvändande forskare.
3) Förbättra rekryteringsprocessen. Alla rekryteringar till akademiska tjänster, från meriteringsanställningar till seniora tjänster, bör utföras på ett transparent, kvalitetssäkrat och jämlikt sätt. Endast genom att säkerställa att vi har en process som är transparent, jämlik och genomförs med hög kvalitet kan vi rekrytera de bästa forskarna med de mest innovativa idéerna. Befordringskriterierna som ska uppfyllas av kandidaten vid slutet av meriteringsanställningen ska vara tydligt formulerade vid anställningens start. Kvaliteten säkerställs genom att skapa kriterier som kan utvärderas sakligt av externa och oberoende experter. Vid slutet av meriteringsanställningen skall forskaren ha rätt att prövas för en tillsvidareanställning som lektor eller professor vid lärosätet. Genom att erbjuda goda förutsättningar för unga forskare säkras möjligheten för att bedriva excellent forskning även i framtiden. För att främja jämställd rekrytering föreslår vi att man delar ut en jämställdhetsbonus till de lärosäten som har en jämn könsrepresentation bland både sina lektorer och professorer. Vidare bör tjänster utlysas inom ämnen där det finns starka forskare av underrepresenterat kön.
Av alla förslag på förändringar som givits för att förbättra forskningsklimatet i Sverige anser National Junior Faculty och Sveriges unga akademi gemensamt att dessa tre förändringar är själva grundförutsättningen för att vi även i framtiden ska kunna ha excellent forskning i Sverige.
Sveriges unga akademi är ett tvärvetenskapligt forum för ett urval av Sveriges främsta unga forskare inom alla discipliner. Ledamöterna är etablerade forskare; genomsnittsålder efter disputation är mellan 7–8 år och de flesta har fasta tjänster på något av de svenska lärosätena. Kriterier för inval är vetenskaplig excellens samt ett engagemang som sträcker sig utöver den egna forskningen. Syftet med Sveriges unga akademi är att initiera gränsöverskridande, idéskapande möten för att inspirera, stärka och sprida kunskap om forskning och vetenskap samt ge unga forskare en röst.
National Junior Faculty är en paraplyorganisation som samlar intresseföreningar för yngre forskare (från disputation till den första anställningen som lektor eller professor) där genomsnittsåldern efter disputation är 2–7 år. För närvarande ingår intresseföreningar från sex svenska lärosäten (Umeå universitet, Uppsala universitet, Karolinska Institutet, Linköpings universitet, Göteborgs universitet och Lunds universitet). Syftet med National Junior Faculty är att förbättra situationen, finansiering samt arbetsförhållanden för unga forskare i Sverige.
Camilla Svensson
docent i farmakologi, Karolinska Institutet, ordförande Sveriges unga akademi
Kristian Pietras
professor i molekylär medicin, Lunds universitet, vice ordförande Sveriges unga akademi
Marie Wiberg
professor i statistik, Umeå universitet, forskningspolitisk talesperson Sveriges unga akademi
Carl Caleman
forskare Institutionen för fysik och astronomi Uppsala universitet, ordförande National Junior Faculty
Elisabeth Jerlhag Holm
docent i farmakologi, Göteborgs universitet, vice-ordförande National Junior Faculty
Sanna Koskiniemi
Biträdande universitetslektor i mikrobiologi, Uppsala universitet, Sveriges unga akademi och National Junior Faculty