Länets befolkning ökar och andelen äldre blir allt större. Vårdbehoven är mycket stora och växande samtidigt som vårdköerna är långa. Antalet väntande på läkarbesök eller operation/behandling har ökat med 10 procent sedan utgången av 2014. Idag (april) är det 12 456 personer som väntar på läkarbesök (gäller bara nybesök, väntan på återbesök inte inräknad) och 4142 personer väntar på operation/behandling. Det värsta är dock att andelen som får vänta mer än vårdgarantins lagstadgade 90 dagar har ökat med mer än 60 procent.
Dessa hårda och besvärande fakta är utgångspunkten för Vänsterpartiets budgetförslag. Trots att stora utgifter för pensioner och nya lokaler står för dörren så ska länets invånare kunna lita på att vården planeras och ges utifrån behov och i rätt tid.
Då går det inte att som Socialdemokraterna och Miljöpartiet gör, att minska vårdens resurser med en kvarts miljard under kommande tre år. För mer vård behövs mer personal och mer resurser och dessutom effektiviseringar. Vänsterpartiet motsätter sig inte effektiviseringar i vården om det görs på rätt sätt. Det ska ständigt prövas om verksamheter kan göras på ett bättre sätt och det måste ständigt pågå ett utvecklingsarbete.
Nya medicinska rön och läkemedel gör också att vården många gånger kan bli mer kostnadseffektiv samtidigt som den medicinska utvecklingen öppnar nya möjligheter att behandla och bota sjukdomar. Till skillnad mot övriga partier vill dock Vänsterpartiet att effektiviseringsvinster ska gå till mer vård och inte till landstingets finanskonto.
Vårdbehov, bemanning och ekonomi hör intimt samman i ett triangeldrama där balansen mellan de olika delarna sällan uppnås. Det är ingen konst att få ekonomin att gå ihop, det är bara att stänga vårdplatser och minska på personalen. Men att tillgodose vårdbehoven är inte lika lätt.
Det behövs rätt bemanning med rätt kompetens och då måste landstinget vara och uppfattas som en bra arbetsgivare. Arbetstider och arbetsbelastning som gör att alla orkar jobba heltid, större inflytande på hur arbetet utförs och fler händer i vården gör vården mer hållbar.
Det måste också bli ett slut på ständiga besparingar, det tär på organisationen och ger inte landstinget gott renommé vilket i sin tur försvårar nyrekryteringar. Det krävs en budget som täcker faktiska kostnadsökningar och med uppräkningar som tar hänsyn till både vårdköer och befolkningsökning.
Akademiska sjukhuset har gått med 1,7 miljarder i underskott de senaste 10 åren. Det går inte att bara skylla på tidigare sjukhusledningar. Sjukhuset har under åren vidtagit en rad åtgärder för att förbättra det ekonomiska läget, både besparingar och intäktsökningar. Resultaten tyder snarare på en varaktig underfinansiering med otillräckliga uppräkningar och utebliven täckning för faktiska kostnader. I år pågår ett tufft arbete med att klara en del av fjolårets underskott samt effektiviseringskrav, totalt cirka 180 mkr. Nästa år ska Akademiska spara minst 160 mkr. Vänsterpartiet vill i stället tillföra dessa 160 mkr genom att, dels täcka tidigare underskott med 100 mkr och dels att effektiviseringspengar på 60 mkr ska återföras för att korta köerna.
På sikt måste förstås själva vårdstrukturen ses över så att vården alltid kan ges på rätt nivå, bästa effektiva omhändertagandenivå. Mer vård nära patienterna på vårdcentraler och genom mobila team. Primärvården kan klara mer om de får förutsättningar för det. Vänsterpartiet vill utveckla primärvården och säger därför nej till att primärvården, offentlig som privat, ska få en procent lägre uppräkning som sparkrav. I stället tillför Vänsterpartiet 15 nya miljoner för att stärka arbetet mot den psykiska ohälsan både i primärvården och i psykiatrin.
När ekonomin är ansträngd och vårdbehoven stora är det lätt att prioritera bort det som inte är sjukvård. Men landstinget ansvarar även för kultur och kollektivtrafik. Det är svårt att se hur kulturen ska kunna spara och spara varje år utan att det får konsekvenser i form av minskad verksamhet eller minskade bidrag till t ex studieförbunden. Kulturen är viktig för både hälsa och regional utveckling och Vänsterpartiet har länge önskat mer kultur, inte minst i vården.
Vänsterpartiet vill att kollektivtrafikens utveckling ska utgå från största möjliga miljöeffekt. Klimatförändringarna är redan här. En utvidgad stadszon där kransorter runt Uppsala ingår är en mycket miljöeffektivt åtgärd. Om dessutom ett stadskort återinförs till lägre kostnad kommer bilåkandet från dessa kransorter in till Uppsala kraftigt att minska. Vänsterpartiet föreslår att ett periodkort i stadszonen ska kosta 550 kr. Det är en måttlig satsning på ca 25 mkr av landstingets totala budget på ca 14 miljarder som kan snabbt ge stor effekt.
Hälso- och sjukvården behöver mer resurser och läget är ansträngt i många landsting/regioner. Staten måste ta ett större ansvar för vårdens finansiering. Vänsterpartiet nådde en bit när regeringen gick med på vårt krav på 10 miljarder till kommuner och landsting. Men behoven är större och om staten inte tar sitt ansvar blir det svåra överväganden. Då ställs nya skattehöjningar mot begränsningar av vårdutbudet och växande vårdköer.
Sören Bergqvist
Landstingsråd (V)