Varför planeras inga smÄhus i Knivsta?

Knivstas nivÄ av nybyggnation av villor Àr lÄngt under den nivÄ som svenska folket efterfrÄgar, skriver Pontus Lamberg, Oscar Hahne och Gunnar Gidlund.

Det politiska styret i Knivsta verkar se den tÀta staden som ett sjÀlvÀndamÄl, skriver bland andra gruppledare för KD Knivsta Pontus Lamberg.

Det politiska styret i Knivsta verkar se den tÀta staden som ett sjÀlvÀndamÄl, skriver bland andra gruppledare för KD Knivsta Pontus Lamberg.

Foto: Foto: Privat

Debatt2020-04-26 02:00
Det hĂ€r Ă€r en debattartikel. Åsikterna i texten Ă€r skribentens egna.

En stor majoritet av svenskarna vill Àga sitt boende och dessutom bo i smÄhus. Enligt undersökningar delar uppemot 70 procent av befolkningen den drömmen. Men styret i Knivsta verkar bara vilja se flerfamiljshus i betong.

I dag utgör smÄhus endast 20 procent av nyproduktionen i Sverige medan den genomsnittliga andelen i EU ligger pÄ 40 procent. I Knivsta planeras i dag inte för ett enda nytt smÄhus.

Knivsta kommun har ett stort markinnehav som skulle kunna anvĂ€ndas för att planera för smĂ„husbebyggelse. Görs en internationell utblick kan vi se att till exempel NederlĂ€nderna bygger en större andel smĂ„hus Ă€n vad det görs i Sverige, det Ă€r alltsĂ„ inte markbrist som hindrar byggandet. 

En förklaring Ă€r det kommunala planmonopolet som blir ett hinder. Kommunen har under lĂ„ng tid misslyckats med att planera för en rimlig nivĂ„ av smĂ„husbyggande. 

Knivstas nivĂ„ av nybyggnation av villor Ă€r lĂ„ngt under den genomsnittlig europeiska nivĂ„n och vad det svenska folket efterfrĂ„gar. Det handlar om en brist i plankapacitet eftersom kommunen gjort sig beroende av exploateringsvinster, dĂ„ blir flerbostadsprojekten prioriterade framför smĂ„husbebyggelsen, dĂ„ det Ă€r mer fördelaktigt eftersom priset sĂ€tts per kvadratmeter bostadsarea. 

Det politiska styret i Knivsta verkar se den tĂ€ta staden som ett sjĂ€lvĂ€ndamĂ„l. En effekt av förtĂ€tningen Ă€r dyrare markpriser och högre produktionskostnader. 

De markomrÄden som tas i ansprÄk krÀver ofta stora insatser med sanering dÀr ny infrastruktur ska pÄ plats och förtÀtningen innebÀr dyra ÄtgÀrder för att hantera bullerproblematik och ljusinslÀpp. SmÄhusbebyggelse i utkanten av de mest centrala lÀgena kan dÀremot hÄlla en lÀgre kostnadsbild och öka attraktiviteten.

Bostadsbyggande orsakar klimatutslĂ€pp oavsett bostadsform. Men utifrĂ„n ett livscykelperspektiv visar studier att byggande av hus i trĂ€ krĂ€ver mycket mindre energi Ă€n flerfamiljshus i betong. En forskarrapport frĂ„n 2019 visar att klimatavtrycket blir cirka 30 procent högre i den kompakta staden jĂ€mfört med ett smĂ„husomrĂ„de. 

Ett ökat smÄhusbyggande i en trivsam smÄstad Àr klokt utifrÄn flera olika perspektiv och det Àr precis vad Kristdemokraterna och knivstaborna vill se.