Mäns våld mot kvinnor i nära relationer och hedersrelaterat våld är oacceptabelt i ett demokratiskt och jämställt samhälle. Därtill våldet mot äldre. 13 procent av befolkningen, främst kvinnor, uppger att de under året utsatts för någon typ av våld i nära relationer. Till det kommer alla barn som drabbas. Mörkertalet är stort.
Följderna blir frihetsbegränsningar, omfattande hälsomässiga och sociala problem. Kostnaderna för samhället beräknas till 19 miljarder kronor om året. Fokus på våldet i dag är den avskyvärda gängkriminaliteten och utnyttjandet av barn. Många insatser krävs för att stoppa detta. Men det får inte hindra ökade insatser mot de dolda brotten av män mot kvinnor och barn i nära relationer och mot äldre.
Statliga och kommunala strategier har under många år haft som mål att detta våld ska upphöra. Nuvarande regering: ”Arbetet mot våldet i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck ska bekämpas på bred front i alla delar av samhället.” Flera myndigheter bland annat Socialstyrelsen, Jämställdhetsmyndigheten och SKR (Sveriges kommuner och regioner) betonar nödvändigheten att prioritera det förebyggande arbetet.
Utvecklingsmaterial och stöd finns för kommunerna – senast rapporten Maskulinitet och jämställdhet. En introduktion till att förändra mansnormer – men Uppsala kommun har inte tagit del av något material för ett att nå och påverka alla i samhället. Inte minst de våldsutövande männen och de utsatta kvinnorna som tvingas till tystnad utåt om förhållandena i familjen.
Uppsala har inte heller deltagit i den Internationella kvinnodagen den 8 mars vilket ett flertal kranskommuner gjort. Stockholm har affischering på allmänna platser om våld i hemmet riktat till män. Förebyggande arbete kräver en tydlig ledning, resurser, samverkan med myndigheter och civilsamhället. Enligt lag (2023:196) om kommunernas ansvar för det brottsförebyggande arbetet ska kommuner ha en plan och samordningsfunktion för detta och bidra till att information om det brottsförebyggande arbetet sprids till kommunens invånare och andra som har intresse eller behov. Kommunstyrelsen ansvarar för ledningen.
Vilken roll i detta arbete har den nya Enheten för trygghet, säkerhet och brottsförebyggande arbete? Rikspolischefen Petra Lundh och riksåklagare Katarina Johansson Welin inbjöd i mars till ett dialogmöte med andra myndigheter om hur vi kan stärka samverkan för att förebygga mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer. Petra Lundh: ”Våldet finns överallt, i alla delar av landet, i alla samhällsklasser, i stad och glesbygd, bland unga och äldre. Stuprör och organisatoriska begränsningar får inte stå i vägen för att skydda liv.”
Flera statliga myndigheter, bland annat Statskontoret och Riksrevisionen, har haft uppdrag att följa upp och analysera nationella strategier för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor. Båda riktar kritik mot otillräckliga insatser i praktiken: ”…bedömer att det finns utrymme att förbättra arbetet och samverkan … bland annat hur myndigheter kan samarbeta mer konkret och hur roller och ansvar kan förtydligas.” I slutändan blir det kommunen som beslutar vad som ska göras.