Kan vingslagen från en fjäril ge upphov till en orkan? Vissa forskare menar faktiskt det och fjärilseffekten är en teori inom kaosforskningen. Kan på samma sätt rätt åtgärder inom svensk utbildningspolitik få stor inverkan på vårt lands framtid? Kan vi tala om en lärareffekt?
Lärarkåren utgör ett av fundamenten för fortsatt tillväxt och demokratiutveckling i vårt land.
I våra händer läggs ansvaret för det mest värdefulla vi har– den framtida generationen i våra barn och ungdomar. Det kommer att gå bra för de flesta av dem men alltför många halkar idag efter och riskerar att få svårt att etablera sig på arbetsmarknaden med stora konsekvenser för både individen och samhället som följd.
Vi lärare skulle kunna bidra med så mycket mer om vi bara får chansen. Här kommer därför några förslag inför stundande valrörelse till politiker och chefer nationellt och lokalt.
Inför ett ersättningssystem för skolan som är anpassat för att elever är olika och som bättre speglar de faktiska kostnaderna.
Det är djupt problematiskt att skolpengen är lika för alla elever när betydelsen av föräldrars utbildningsbakgrund så tydligt syns i betygsstatistiken. Som det är i dag kan vinstmaximerande friskolekoncerner ha en billig organisation med låg lärartäthet och stora klasser. Dessa överskottspengar från våra skattemedel hade behövts för att anställa fler lärare på skolor med större utmaningar i form av exempelvis många nyanlända elever eller föräldragrupper med låg utbildningsnivå. Av den anledningen bidrar det nuvarande systemet med skolpeng till ett onödigt slöseri med skattepengar och det är därför inte konstigt att vi i Sverige är ensamma om att ha valt denna modell.
Skolpengens flyktighet försvårar också rektors arbete att lägga en organisation som håller ett helt läsår.
Om en elev byter skola följer skolpengen med och ger underskott i skolans budget. Om flera elever byter skola samtidigt kan rektor mitt under pågående läsår tvingas slå samman klasser och göra sig av med lärare. Vem tycker att det är bra? Här behövs en mer stabil lösning där rektor får möjlighet att lägga en organisation som håller över tid. Genom att låsa skolpengen till respektive skola varje vår när klassindelning och tjänstefördelning görs kommer man åt delar av problemet på kort sikt. Men i framtiden behöver vi hitta ett nytt sätt att finansiera skolan där elevantalet spelar mindre roll vid resurstilldelningen för att förhindra att bra skolor slås ut.
Som samhället ser ut i dag måste vi lärare kunna kompensera för hem som av olika anledningar inte förmår stötta sina barn i skolarbetet.
Vi behöver därför en balanserad arbetsdag med tid att planera och följa upp undervisningen så att den passar alla elever och tid att skapa goda relationer med vetskap om att barn som känner sig sedda och trygga lär sig bättre.
Frigör tid i schemat för att vi ska kunna ge våra elever stöd i stället för att begränsa oss med tidsödande dokumentationskrav för att tillfredsställa huvudmannens kontrollbehov. Vi behöver också tid att lära nytt för att vi ska fortsätta vara relevanta och inspirerande.
Ge oss vidare konkurrenskraftiga löner och en arbetsmiljö så god att vi åter får kö till lärarhögskolorna så att den omtalade lärarbristen på 2020-talet blir en parentes i historien.
Våga ifrågasätta ständiga rationaliseringar i verksamheter som utbildar barn och unga. Gör oss inte till undervisningsmaskiner för att spara pengar genom att ge oss ansvar för fler elevgrupper för en trött lärare orkar inte se en enda elev. På förekommen anledning behöver lärare som är anställda i Uppsala kommun skonas från kvantitativa lönekriterier som riskerar att både urholka kvaliteten i undervisningen och försämra vår hälsa.
Ge oss avslutningsvis ert fulla stöd i ord och handling, samverka med oss på alla nivåer och fördjupa tilliten, denna kronjuvel i den svenska modellen. För Uppsalas del handlar det nu om att fördjupa förtroendet mellan lärarprofessionen och arbetsgivaren.
Lärareffekten kan ge upphov till samhällsförändringar som stärker tillväxten och utvecklar demokratin i vårt land.
Den kan ge oss kloka och välutbildade medborgare som ser igenom falska nyheter, som är toleranta mot sina medmänniskor och som på sikt både utvecklar ny antibiotika och löser energifrågan.
Louise Plobeck
ordförande i Lärarförbundet Uppsala