Svenska konsekvensutredningar håller för låg kvalitet, något som kan drabba de svenska företagen.
Regelrådet kunde under föregående år konstatera att endast 36 procent av alla konsekvensutredningar håller tillräckligt god kvalitet och att det inte har skett någon förbättring sedan 2014.
Nya eller ändrade regelförslag utreds för dåligt. Vår granskning visar på särskilt stora brister i analysen av påverkan på kostnader och konkurrensförhållanden. Detta innebär att en stor del av besluten om nya regler fattas trots att det inte är tillräckligt klarlagt vad konsekvenserna blir för företagen. Detta är problematiskt eftersom regler och regelkrångel redan utgör ett stort tillväxthinder för svenska företag.
Det är därför viktigt att nivån på konsekvensanalyserna höjs bland regelgivare, både bland myndigheter och departement.
En försvårande faktor är att Regelrådet bara granskar de regelförslag som är tvingande, vilket inte alla myndigheter får utfärda. Det finns även andra former av regler för företagen att förhålla sig till, som allmänna råd. Dessa får alla myndigheter ge ut och de är inte bindande. Sedan länge har man upptäckt att dessa allmänna råd fått en form och ett innehåll som starkt påminner om en föreskrift, det vill säga att de rent praktiskt får stora likheter med bindande föreskrifter.
Det är ett sätt att vilseföra företagare som är oacceptabelt.
Det här problemet har tidigare lyfts fram av Ansvarskommittén i en statlig utredning 2007 som påpekade att missbruk förekommer bland vissa myndigheter vid användningen av allmänna råd.
Myndigheter som utfärdar allmänna råd ska upprätta konsekvensutredningar även gällande dessa men dessa granskas aldrig av Regelrådet. Det ger ytterligare en aspekt till problematiken med företagens regelbörda, att så få konsekvensutredningar är bra nog, samtidigt som det kommer fler typer av regler som vi på Regelrådet inte granskar.
På Regelrådet ser vi det som vår uppgift att vara tydliga i våra yttranden om vad konsekvensutredningen har för brister så att regelgivaren förstår dessa.
Det är viktigt att fokus hamnar rätt och att resurser läggs på rätt ställe. Vi har exempelvis identifierat att det vore önskvärt att befintliga utbildningsinsatser lägger särskild vikt vid kostnadsfrågan och att beräkningsverktyg som Regelräknaren kommer till användning i större utsträckning. För att förbättra kvaliteten på konsekvensutredningarna är det viktigt med råd och stöd för regelgivaren.
Jag ser det därför som en fördel att Regelrådet är inordnat under Tillväxtverket som ger den typ av råd och stöd, vilket skapar förutsättningar för effektiv dialog och utbyte av erfarenheter mellan Regelrådet och Tillväxtverket.
I egenskap av redovisningsspecialist på en revisionsbyrå samt arbete i branschorganisationen FAR kommer jag i kontakt med många företag och ser att regelbördan för företag totalt sett är enorm. Detta gäller både för små och stora företag i olika branscher och inte minst de finansiella företagen. Vi ska givetvis ha regler, men effekterna av dessa måste utvärderas för att regelgivaren ska kunna välja den lösning som är bäst för företagen.
Det är svårt att få en överblick över alla regler, och där har Regelrådet en viktig roll då vi får alla bindande förslag på vårt bord. Få andra har samma överblick över helheten.
För mig som ordförande i Regelrådet är det förutom bristerna i konsekvensutredningarna mängden regler som har föreslagits under ett år som förvånar mest.
Kostnaden för företagen att tillämpa alla dessa regler måste sättas i relation till nyttan, dels för den enskilde företagaren men även för samhället i stort.
Med detta som bakgrund är det därför glädjande att regeringen just nu har ett uttalat fokus på förenklingsarbetet för svenska företag för att främja deras tillväxt och minska deras kostnader.
Vi är uppe i en digitaliseringsprocess som kommer ha stor påverkan på svenska företag. Genom ökat fokus på digitalisering kan det bli aktuellt med nya eller ändrade regler för företagen vilket kan vara nödvändigt för att påskynda digitaliseringen och för att uppnå effektivitet och lönsamhet på sikt. Konsekvensutredningar bör därför inte enbart fokusera på eventuella initiala omställningskostnader av att införa en ny regel utan även på positiva effekter på både kort och lång sikt.
Pernilla Lundqvist, ordförande Regelrådet, ekonomie doktor redovisningsspecialist på KPMG