Vem byggs det för?

Bostad är en mänsklig rättighet. Men det finns barnfamiljer som inte ens har råd att flytta in i en nybyggd etta, skriver Margaretha S Paras.

För dyrt. Tyvärr kommer inte människor vi möter att ha råd att bo i Uppsalas nybyggen, skriver Margaretha S Paras. (Arkivbild.)

För dyrt. Tyvärr kommer inte människor vi möter att ha råd att bo i Uppsalas nybyggen, skriver Margaretha S Paras. (Arkivbild.)

Foto: Tomas Lundin

Debatt2016-12-17 00:30
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Antalet hemlösa ökar. Nya grupper som tidigare inte riskerade att hamna i hemlöshet drabbas och situationen blir allt mer oroande. I dag är det inte längre en bostadsbrist vi kan tala om, utan en bostadskris.

Det har nog undgått få att det just nu byggs mycket i Uppsala. Hela 2 500 lägenheter beräknas stå klara under nästa år och av dessa är omkring hälften bostadsrätter och hälften hyresrätter. Det kan tyckas positivt, eftersom antalet hemlösa ökar i vår stad.

Men tyvärr kommer inte de människor vi möter att ha råd att flytta in i dessa nybyggen. Bostadsmarknaden har blivit så tuff att nya samhällsgrupper hamnar i hemlöshet.

Det handlar om grupper där beroendeproblematik inte är huvudorsaken till hemlöshet utan där orsaken snarare handlar en ekonomisk utsatthet med låga inkomster.

De mammor som vi möter på Kvinnobyrån har det så knapert att de inte får pengarna att räcka månaden ut. Här blir oförutsedda utgifter en mardröm. Majoriteten av kvinnorna har lämnat en dysfunktionell relation med en våldsutövande partner. Många är i akut behov att hitta någonstans att bo tillsammans med barnen.

De här kvinnorna har inte ens råd att flytta in i en av de nybyggda ettorna. Barnfamiljer blir hängande i luften.

En av dessa mammor och hennes lille son tvingades flytta in i ett lägenhetshotell där även männi­skor med aktivt beroende och svår psykisk ohälsa bodde. Hon valde till slut att låta sonen bo hos den våldsutövande pappan.

Vi kan även hitta exempel när människor hamnar i hemlöshet efter att de separerar från en partner.

En pappa lever just nu i hemlöshet efter en separation. Tidigare har han arbetat som försäljningschef, men blev av med jobbet ungefär samtidig med separationen.

Pappan, som inte har problem med beroende, säger att det är tufft att hitta ett boende om du saknar arbete och att det inte går att få arbete om du saknar boende. Det blir ett moment 22.

Årets Fattigdomsrapport som Sveriges Stadsmissioner gav ut i oktober visar att Uppsala Stadsmission gör cirka 40 000 hjälpinsatser per år, där majoriteten består av det mest livsnödvändiga, nämligen matutdelning. Vi är medvetna om att det inte finns några enkla lösningar på bostadsproblemet.

Vi uppmanar däremot till diskussion och konstruktiva samtal om det offentligas ansvar och civilsamhällets roll.

Vi fortsätter att hävda att bostad är en mänsklig och medborglig rättighet.

Det gör därför ont att det är så pass många i vår stad som saknar tak över huvudet och att än fler lever i en osäker boendesituation. Precis som pappan i exemplet berättar så försämras hans möjligheter till både arbete och en fungerande vardag utan bostad. Att inte ha ett hem har en otroligt förödande effekt på människan och hennes möjligheter att ta ansvar att forma sitt egna liv.

Hemlöshetsrapporten som Stockholms Stadsmission gav ut i dagarna visar att dessa grupper riskerar att hamna i hemlöshet: barnfamiljer, unga vuxna, nyanlända och äldre.

För att det inte ska ske önskar vi

att Uppsala kommun formulerar och antar en hemlöshetsstrategi. Med nollvision mot hemlöshet och en plan för olika boendelösningar

tak över huvudet-garanti för alla i Uppsala.

att fler bostäder införs inom ”Bostad först”. I Uppsala är det endast fem lägenheter inom Bostad först (först få bostad, sedan ta itu med problemet). Det måste införas fler lägenheter samt att Uppsala Stadsmission ses som en självklar samarbetspartners inom projektet.

att Uppsala Stadsmission kan vara ombud för människor som önskar stöd i sitt boende eller behöver stöd. Många som tidigare levt i hemlöshet behöver fortsatt hjälp att hantera vardagen. Med ytterligare resurser skulle vår personal kunna hjälpa fler.

att inkomstkraven slopas. Många allmännyttiga bostadsbolag har i dag höga krav på den som behöver en bostad. Det kan handla om att inkomster som baseras på olika stöd inte räknas som inkomst.

Vi behöver ta ett gemensamt ansvar i Uppsala. Det är många som behöver hjälpas åt: myndigheter, civilsamhälle, invånare och näringsliv.

Samhällsutvecklingen påverkas negativt av att fler hamnar i utsatthet. De som dock drabbas absolut hårdast är de som redan har det svårast. Först när alla i Uppsala har ett hem, har vi nått visionen om ett mänskligare Uppsala.

Margaretha S Paras

chef Uppsala Stadsmission

Bostäder

Läs mer om