Vi är stolta, men inte nöjda!

Uppsala har goda förutsättningar men länets företagare behöver politikens hjälp, skriver två styrelseledamöter för Svenskt näringsliv.

Michael Prising, vd Feskarn i Uppsala

Michael Prising, vd Feskarn i Uppsala

Foto: Staffan Claesson

Debatt2019-05-30 01:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

För en vecka sedan, torsdagen den 23 maj, omvaldes vi som styrelseledamöter i Svenskt näringsliv. Vi är stolta representanter för näringslivet, våra branscher och över att vi med våra olika erfarenheter får möjlighet att bidra till Sveriges tillväxt och utveckling.

Vi är också stolta Uppsalabor som kan konstatera att det har hänt mycket de senaste åren i länet när det gäller företagsklimatet. Gemenskapen och samarbetet mellan företagarna i Uppsala börjar likna det sammansvetsade klimat som gjort Gnosjö känt, något som också den internationella undersökningen GEM-rapporten 2018 kunde konstatera.

GEM, Global Entrepreneurship Monitor, är det mest världsomspännande forskningsprojektet som årligen mäter och analyserar entreprenöriella aktiviteter, ambitioner och attityder. Rapporten konstaterar att vi bor i det län i Sverige där det pågår mest entreprenöriell aktivitet.

Vi som är aktiva i länet kan konstatera att det finns många aktörer som ligger bakom utvecklingen såsom Drivhuset, Företagarna och Handelskammaren. Även universiteten och studenterna engagerar sig mer och mer i entreprenörskap. Universiteten har numera ett inkluderande tänkt och ser oss företagare som en tillgång.

Studenterna engagerar sig Entrepreneurs Academy och andra entreprenöriella initiativ på Campus eller via kårerna.

Det känns som att Uppsalas tradition av akademiskt tänkande nu bryter ny mark och hittar samarbeten med entreprenörskapet på ett helt föredömligt sätt. Ett tydligt exempel är att 20-årsjubilerande Uppsala Innovation Centre har belönats med en fjärdeplats bland världens företagsinkubatorer.

Uppsalas engagemang i Ung Företagassamhet är en underbar vitamininjektion för skolan, ungdomarna och företagen. Politiker, företagare, ungdomar, lärare och föräldrar engageras vilket skapar ett framåtsyftande och lösningsorienterat förhållningssätt. Det bådar gott för framtiden.

Hösten 2018 blev prao, praktisk arbetslivsorientering, återigen obligatoriskt på högstadiet. Prao är ett bra tillfälle för ungdomar att för första gången verkligen få veta hur det går till på en arbetsplats: att komma i tid, klä sig rätt, lägga undan mobilen och träna upp sin sociala kompetens.

Eleven får också möjlighet att testa på och se vilka yrken som finns på en arbetsplats. Visst, alla arbetsuppgifter kanske inte är roliga. Bord skall torkas, papper sorteras, golv sopas. Men det är så det går till på en arbetsplats. Barn och ungdomar behöver inse det tidigt, så att de har rimliga och goda förutsättningar att få extrajobb eller sommarjobb.

Uppsala har ett bra geografiskt läge med närheten till både Arlanda och Stockholm. Vi har ovanligt goda förutsättningar till kompetensförsörjning tack vare våra universitet. Det finns många tillgångar styrkor, men det finns också utmaningar och problem som måste hanteras. Vissa av dem måste våra lokala politiker hantera. Andra behöver lagstiftare hantera.

Uppsala har goda förutsättningar och trenden är rätt. Nu behöver vi göra allt vad vi kan för att fortsätta på inslagen väg. Vi lovar att göra vad vi kan utifrån vår position. Vi förväntas oss allt understöd vi kan få – inte minst från våra politiker.

Läs mer om