Decemberöverenskommelsen prövas nu för första gången i praktiken, i samband med att riksdagen ska ta ställning till regeringens förslag till ombudgeteringar för år 2015. Även om vi har en rödgrön regering är det alliansens budget som hittills i år, och därmed för nionde året i rad, styrt Sverige. Detta på grund av att Sverigedemokraterna den 3 december valde att aktivt stödja alliansens budgetmotion.
Det fulla genomslaget för en rödgrön politik kommer först 2016, i och med att förändringar av inkomstskatten enbart kan genomföras vid årsskiften. Likafullt är det viktiga förändringar som S-MP-regeringen nu föreslår redan för innevarande år.
Av Sveriges 16 miljömål är det bara två mål där utvecklingen är tillfredsställande. Miljö- och klimatfrågorna är därför högprioriterade i regeringens budgetförslag. Inte minst får vi en ökad miljöstyrning genom att flera miljöskatter höjs under 2015, däribland skatten på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer och miljöskatterna på naturgrus och bekämpningsmedel.
Höjda miljöskatter är i första hand ett viktigt ekonomiskt styrmedel för att få till stånd en hållbar utveckling, men ger samtidigt förstås intäkter till statskassan som kan användas för att förbättra miljöarbetet ytterligare. Naturvårdsarbetet stärks följaktligen med hela 430 miljoner kronor redan 2015. Det handlar både om inköp av skog och skötselåtgärder i skog och marin miljö. I Sverige finns nära 900 hotade arter. Många är akut hotade, och det är därför angeläget att snabbt öka de politiska insatserna för att rädda dessa. Men naturvårdspolitiken har också ett friluftslivsperspektiv, varför resurserna även ska användas till att tillgängliggöra skog och mark.
En ännu större miljösatsning är att resurserna till järnvägsunderhåll höjs med 620 miljoner kronor redan i år, för att från och med 2016 höjas med 1,24 miljarder kronor årligen. Tågförseningar kostar samhället omkring fem miljarder per år. Det handlar alltså om investeringar som, utöver miljönyttan när trafik kan ställas om från väg till järnväg, också är samhällsekonomiskt motiverad.
Regeringen föreslår vidare ett lokalt klimatinvesteringsstöd på 125 miljoner under 2015, och därefter 600 miljoner per år. Stödet ska gå till klimatarbete i kommuner och regioner, och de kommuner som kan presentera den största klimatnyttan per investerad krona kommer att ges stöd. Länets kommuner bör därför redan nu utarbeta förslag för att kunna ta del av det statliga stödet.
Vid sidan av miljöfrågorna är utbildningspolitiken tydligt prioriterad i regeringens budgetförslag. Hela 2 miljarder kronor avsätts redan i år för att kunna anställa fler lärare i lågstadiet. Ambitionen är att kunna minska klassernas storlek, och därigenom ge varje elev mer lärartid. Statsbidraget riktas både till kommunala skolor och fristående skolor. En förutsättning för att kunna ta del av bidraget är att det finns en tydlig rekryteringsstrategi.
Regeringen föreslår också fler utbildningsplatser på lärarutbildningen. Antalet platser på grundlärarutbildningen ska öka med 700 platser årligen och för att råda bot på bristen på specialpedagoger föreslås en ökning med 300 platser årligen inom speciallärar- och specialpedagogutbildningen.
Ett tredje prioriterat område i budgetförslaget är kultursektorn. De resurser till det regionala kulturstödet som alliansen och Sverigedemokraterna skar bort återställs fullt ut. Därtill genomförs redan i år satsningar på att inkludera förskolan i skapande skola, en nationell biblioteksstrategi och insatser för kultur i miljonprogramsområdena. Ambitionen är att utveckla kultursektorn till att bli en tydligare del av välfärdspolitiken, genom att alla, oavsett socioekonomisk bakgrund kan ta del av kulturverksamhet.
Niclas Malmberg (MP), riksdagsledamot Uppsala län