Vi har aldrig talat om "muslimska hot"

Det är ohederligt av Kitimbwa Sabuni att påstå att vi använt uttryck som "det muslimska hotet" i vår artikel. Det har vi inte, skriver Lars Adaktusson och Mikael Oscarsson.

Foto: FREDRIK PERSSON / TT

DEBATT2014-08-20 10:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

I en replik på våra förslag kring hur rekryteringen av svenska medborgare till islamistiska terrorgrupper kan stoppas börjar Kitimbwa Sabuni (UNT Debatt 12/8) med att anklaga oss för att torgföra ”rasistiska föreställningar” om svenska muslimer i förorten.

Anklagelsen om ”rasistiska föreställningar” görs utifrån vår beskrivning av en situation där minst 80 svenska medborgare rest till Mellanöstern för att ansluta sig till al-Qaidainspirerade grupper såsom Islamiska Staten och Nusrafronten. Att rekryteringsbasen för våldsbejakande islamism finns i storstädernas förorter beskrivs väl av både Säkerhetspolisen och Försvarshögskolan. Det är svårt att betrakta Sabunis anklagelse som något annat än ett försök att sabotera diskussionen.

Sabuni uttrycker stor upprördhet över våra teser om ”det muslimska hotet”. Han använder citationstecken, som om vi använt detta uttryck. Det har vi inte.

Vad vi däremot gjorde var att beskriva det problem som regeringen benämner ”våldsbejakande islamism”. Om han inte förmår skilja på detta och islam är det naturligtvis uppseendeväckande. Men den eventuella okunskapen förtar på intet sätt det intellektuellt ohederliga i att konstruera citat för att misskreditera sin motdebattör.

Vidare menar han att den uteblivna terrorattacken i Norge tillsammans med lögnaktighet från europeiska och amerikanska säkerhetstjänster talar för att vi ägnar oss åt alarmism.

När ansvariga politiker får ta del av konkreta uppgifter om en förestående terrorattack skulle det vara oansvarigt och omöjligt att fatta beslut utifrån något annat än den information man har.

Att samtliga säkerhetstjänster i norra Europa pekar ut våldsbejakande islamism som det just nu farligaste säkerhetshotet förtjänar att tas på största allvar. Identifieringen av vilka personer som låg bakom hotet om terrorattack undergräver ytterligare påståenden om att hotbilden är påhittad. I sammanhanget kan även tilläggas att terrorplaner lika omfattande som attentatet i London den 7 juli 2005 därefter avvärjts varje år i Storbritannien.

Sabuni bagatelliserar Taimour Abdulwahabs självmordsmomb i centrala Stockholm genom att beskriva ingredienserna i form av tryckkokare som ”kan köpas i en helt vanlig järnaffär”. När han försöker avfärda Abdulwahab som en amatörmässig klåpare underlåter han dock att nämna en avgörande detalj: konstruktionen. Ingredienserna må ha varit enkla men om konstruktionen är avancerad finns det goda skäl att tala om en sofistikerad bomb. Det återstår att se huruvida vi eller Sabuni får rätt när förundersökningen offentliggörs.

Uppmaningen att jämföra antalet svenska medborgare som rest till Mellanöstern för att bli jihadkrigare med Finlandsfrivilliga under andra världskriget är absurd. Våra finlandsfrivilliga bidrog till att rädda en självständig nation undan erövring av en aggressiv stormaktsgranne i form av Sovjetunionen.

Jämför detta med de bilder från Mellanöstern som finns på svenska medborgare som står och stoltserar med avhuggna huvuden i kameran. De svenskar som i dag reser ner till Syrien och Irak för att ansluta sig till exempelvis Islamiska Staten (IS) blir en del av en organisation som ägnar sig åt halshuggningar, våldtäkter, förslavande av kvinnor och religiös rensning av kristna och yazider. För de som ansluter sig till IS eller någon annan terrororganisation väntar nyförvärvad kunskap om vapenteknik tillsammans med totalt upphörande av respekt för andra människors värde. För att en katastrof ska inträffa i Sverige räcker det med att ett fåtal av dessa jihadkrigare återvänder till Sverige med avsikt att utföra ett terrordåd.

I vår debattartikel föreslog vi åtgärder som riktar sig specifikt gentemot de individer som överväger att ansluta sig till terrororganisationer. Det handlar om ett behov av samarbete mellan det offentliga och det civila samhället, inklusive stöd till oroliga föräldrar, för att förhindra rekrytering till terrororganisationer. Det finns också behov att överväga tuffare åtgärder såsom att dra passet för en person som ansluter sig till jihadterrorism. Att resa utomlands och strida för en av FN terrorklassad organisation måste också kriminaliseras.

Att motarbeta jihadresor handlar i flera bemärkelser om att värna människoliv: att svenska medborgare inte lockas in i det fördärv som terrororganisationerna utgör, att de inte begår brott mot mänskligheten utomlands och att de inte återvänder för att utföra terrorbrott i Sverige.

Lars Adaktusson

Europaparlamentariker (KD)

Mikael Oscarsson

riksdagsledamot (KD)

Läs mer om