I artikeln ”Kulturell rensning” (UNT Debatt 25/1) manar författarna Birgitta Ohlsson (L), Bengt Eliasson (L) och Christer Nylander (L) till kamp mot ödeläggelsen av världens gemensamma kulturarv. Man jämför också med hur den brittiska regeringen utbildar irakiska arkeologer för att stå redo med räddningsinsatser av kulturarv, den dag kriget är över. En särskild fond har utlovats och författarna uppmanar den svenska regeringen att agera i samma anda.
I Sverige har vi sedan 20 år tillbaka Stiftelsen Kulturarv utan Gränser (KuG) som framgångsrikt i Haagkonventionens anda arbetat med återuppbyggnad av krigsdrabbat kulturarv framförallt på Balkan, men också på andra håll i världen.
Projekten har varit många och de socioekonomiska effekterna betydande för de samhällen där moskéer, kyrkor, museer och profana byggnader fått svenskt stöd. Framförallt har utbildningsinsatserna på lokalplanet lett till långvariga positiva, fredsstärkande resultat. De många insatserna på Balkan har i år resulterat i att tre lokalkontor i Sarajevo, Pristina och Tirana blivit självständiga stiftelser under CHwB (Cultural Heridage Without Borders) flagg. Välutbildade arkitekter, arkeologer och ingenjörer är redo att använda sina kunskaper i nya konfliktområden.
I Sverige har vi ett resursbasnätverk med ett hundratal kompetenta arkitekter och arkeologer som är villiga att bistå med sin kompetens närhelst möjligheter ges.
Styrelsen för KuG, arbetar ideellt och har genom åren kunnat skicka de egna ledamöterna på uppdrag till mycket låga kostnader. Genom stöd från Sida har merparten av projekten kunnat ros iland och ett litet kansli i Stockholm (tre–fyra personer) kunnat underhållas.
Nu när vår verksamhet kommer att behövas mer än någonsin har Sida-stödet minimerats och kontoret halverats. Styrelsen har att ta ställning till om stiftelsen skall läggas ner eller omformas.
För att bistå världens kulturarv och förverkliga demokratisträvandena i Mellanöstern behöver vi i Sverige, precis som författarna säger, agera nu! Det vore dumt att inte använda KuG:s erfarenheter och välutbildade entusiaster.
Katalogen över KuG:s insatser är lång och har resulterat i två Europa Nostra-priser.
Det hela började efter Balkankrigets slut 1995, då framsynta svenskar i kultursfären ledda av fd Riksantikvarien Margareta Biörnstad beslöt att bilda stiftelsen Kulturarv utan Gränser.
Ett av de första projekten var Nationalmuseet i Sarajevo, där museichefen 1993 sköts ihjäl när han inspekterade skadorna på taket. Insatserna att restaurera de krigsskadade byggnaderna pågick en bit in på 2000-talet och ett omfattande verksamhetsstöd till den kämpande gruppen av ett 70-tal anställda har fortgått genom åren. Återuppbyggnaden av basarkvarteren i Mostar är ett annat tidigt exempel, liksom moskén i Maglaj med rötter i 1400-talet. I Kosovo har KuG:s kulturmiljökontor, med lokala arkitekter och ingenjörer sedan 2001 drivit kulturarvsprojekt med starka, demokratifrämjande effekter för omgivande samhällen.
Särskilda stöd till och uppbyggnad av kvinnliga nätverk har genom åren gett upphov till arbetstillfällen och stärkande av mänskliga rättigheter.
För att värna kulturarv krävs också fokus på människors berättelser, historietolkning och dokumentation. KuG:s arbete har alltmer gått i den riktningen, och vi engageras ofta i utbildningsinsatser som bygger kapacitet men också genom att ge kraft åt rörelser som kan påverka civilsamhället att ta vara på egna kulturarv. I vår senaste satsning med fokus mot mellanöstern har vi koncentrerat oss på det immateriella kulturarvet. Genom att samla in gamla folksagor bland syriska flyktingar i Mellanöstern har en traditionell berättar teknik bevarats både genom en flerspråkig bok och en berättarföreställning på arabiska och svenska. Föreställningarna har varit succéartade med sin interaktion mellan svensk och arabisktalande berättare som bidragit med mycket skratt och gott samförstånd mellan olika grupper i Sverige. På begäran av skolor och SFI undervisning kommer den ut på svenska inom kort under titeln ”Den förtrollade kamelen”.
Nu siktar vi mot att leta upp yrkeskunniga hantverkare av alla kategorier från Syrien, som i dag lever som flyktingar i värdländerna Jordanien och Libanon.
Vi vill ge dem en plattform för att vidareförmedla sina kunskaper och förbättra deras försörjningsmöjligheter. På sikt när en fredlig situation råder i regionen står man sig sedan bättre rustad inför de omfattande återuppbyggnadsarbeten som kommer att krävas. Det program vi planerar för görs i nära samarbete med kunniga och erfarna civila oberoende organisationer i dessa länder. Ett treårigt programförslag ska inom kort lämnas till Sida inom ramen för den nya svenska strategin för Syrienkrisen.
Så låt oss ta vara på den kunskap och erfarenhet som finns i Stiftelsen Kulturarv utan Gränser i Sverige och i dess avknoppade kontor på Balkan med ett 40-tal välutbildade unga entusiaster.
Ing-Marie Munktell, fil dr, ordförande i Kulturarv utan Gränser
Annika Magnusson, generalsekreterare Kulturarv utan Gränser