I över 30 Är har vi vetat att utslÀpp av vÀxthusgaser frÄn fossila brÀnslen och frÄn skogs- och jordbruk orsakar en uppvÀrmning av atmosfÀren som allvarligt hotar den mÀnskliga civilisationen och vÄra livsuppehÄllande ekosystem.
Med nuvarande utveckling gÄr vi mot en global uppvÀrmning pÄ över tre grader vilket vi mÄste göra allt för att undvika eftersom redan en uppvÀrmning pÄ 1,5 grader riskerar att fÄ mycket allvarliga konsekvenser. Vi Àr inne i ett vÀrldsomspÀnnande experiment utan motstycke dÀr insatsen Àr jordens ekosystem och vÄra barns framtid.
Tidigare forskning verkar dessutom ha underskattat hastigheten i förÀndringarna. I sommar har vi sett permafrost och glaciÀrer smÀlta, skogar brinna och vÀrmerekord slÄs mÄnad efter mÄnad vÀrlden över. Utan kraftfulla insatser kan den extremt torra sommaren 2018, dÄ skördarna minskade med 50 procent i Sverige, vid nÀsta sekelskifte vara en normal sommar.
Det Àr nu brÄttom att vÀnda utslÀppskurvan rejÀlt nedÄt. De globala utslÀppen behöver minska med hÀlften varje Ärtionde för att nÄ klimatneutralitet till 2050. Den rika vÀrlden, som stÄr för den största andelen av utslÀppen och som har resurser att investera, behöver agera Ànnu snabbare. Trots detta ökar nu utslÀppen i Sverige.
I över ett Är har nu miljontals barn och ungdomar vÀrlden över strejkat och demonstrerat för att vi i vuxenvÀrlden ska ta ansvar. Deras krav Àr enkelt: Lyssna och agera pÄ vetenskapen och lev upp till Parisavtalet som 195 av vÀrldens lÀnder har skrivit under.
Om forskningssamhÀllet ska ha nÄgon trovÀrdighet sÄ anser vi att vi inte bara kan prata, utan att vi ocksÄ mÄste handla. Sveriges universitet och högskolor bidrar redan i dag genom att utbilda, forska och samverka kring klimatfrÄgan.
Men det rÀcker inte. Vi behöver ocksÄ aktivt engagera oss i att kraftigt minska utslÀppen frÄn vÄr egen verksamhet. Dels för att klimatarbetet bygger pÄ att alla snabbt sÀnker sina egna utslÀpp, dels eftersom en kunskapsorganisation ska visa ledarskap. Vi behöver visa att vi lyssnar pÄ ungdomarna och att vi ocksÄ tar vetenskapen pÄ allvar.
Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) har tillsammans med 36 andra universitet och högskolor i Sverige nyligen tagit fram och skrivit under ett Klimatramverk för universitet och högskolor, som lyfter fram vikten av att undervisa, forska och samverka om klimatomstÀllningen sÄvÀl som att minska lÀrosÀtenas egna utslÀpp.
Klimatramverket sÀger tydligt att lÀrosÀtena Är 2030 ska ha genomfört ÄtgÀrder sÄ att vi ligger i linje med 1,5-gradersmÄlet. Det Àr ett mÄl som förpliktigar. Vi ser dÀrför fram emot konkreta och effektiva ÄtgÀrder för snabba utslÀppsminskningar i verksamheter inom SLU och pÄ alla andra lÀrosÀten som skrivit under.
VÄra engagerade ungdomar har nu bett vuxenvÀrlden att visa sitt stöd under den globala klimatveckan 20-27 september. Vi uppmuntrar hÀrmed anstÀllda pÄ alla kunskapsorganisationer och andra vuxna att ansluta sig till de demonstrationer som kommer att genomföras under denna vecka.
Fredag 27 september samlas SLU:s medarbetare runt om i landet för att uttrycka stöd till den unga generation som sÄ entrÀget pÄtalar hur vi hÄller pÄ att underminera deras framtid.
Vi vill ocksÄ samtidigt understryka hur allvarligt forskarsamhÀllet ser pÄ den nuvarande utvecklingen. MÄnga av lösningarna finns. Nu krÀvs framför allt personlig och politisk vilja, samt mod.
Jan Bengtsson
professor i ekologisk miljövÄrd
Georg Carlsson
docent i lantbruksvetenskap
Klara Fischer
docent i landsbygdsutveckling
Karin Gerhardt
forskare i hÄllbara livsmedelssystem
Marcus Hedblom
docent i biologi
Theresa Simona Ibåñez
doktorand i biologi
Marie Kvarnström
konsulent vid Centrum för biologisk mÄngfald
Elin Röös
bitrÀdande lektor miljösystemanalys livsmedel
Erik Westholm
kulturgeograf, professor emeritus
Se hela listan med namnunderskrifter av 434 SLU-anstÀllda hÀr.