I Turkiet pågår en storskalig statlig terror mot kurder, och omvärlden måste börja agera. Inte minst EU. Det skriver Yekbun Alp.
I slutet av november tvingades EU kapitulera och gå med på Turkiets krav, då de lät EU bevittna den största flyktingströmmen i sin historia genom att lämna sina gränser obevakade. 30 miljarder, varav 700 miljoner från Sverige skickades till Turkiet för att de skulle återgå till sina poster längs med gränsen samt upprustning av flyktinglägrena.
Men mycket tyder på det motsatta, situationen för flyktingar i Turkiet har försämrats och många fortsätter att söka sig till Europa.
Efter påtryckningar från Turkiet har nu EU gått med på att punga ut 31 miljarder till (cirka 575 miljoner kronor från Sverige).
Totalt har nu EU:s medlemsländer bistått sin gränsvakt Turkiet med 61 miljarder kr.
Officiellt handlar det om att pengarna ska gå till att rusta upp och sätta färg på alla de flyktinglägrenas tillvaro, samt stärka gränserna mot Europa. Men flera rapporter visar på att pengarna inte alls används i den skala den bör.
December 2015 släppte Amnesty International sin rapport (”Europas grindvakt”) där de hävdar att flyktingar gripits av turkiska myndigheter, utsatts för övergrepp och pressats att återvända till bland annat Irak och Syrien.
Vidare uppges att EU finansierar sex turkiska flyktingcentra som i praktiken är förvar och dokumenterar även hur mestadels irreguljära flyktingar kvarhålls med tvång och vittnar om isolering, fastlåsning med kedjor och misshandelsfall. Turkiet nekade även Amnestys researchers att träffa frihetsberövade flyktingar i enrum.
EU är väl medvetna om Turkiets inhumana politik i landet, inte minst mot kurderna.
Ett land som förtrycker och mördar sin egen befolkning, sätter munkavel på medier och fängslar journalister kan man inte förvänta sig kunna ge flyktingarna ett passabelt liv.
Med vetskap om detta visar hela spektaklet mellan EU och Turkiet endast handla om att hålla flyktingarna i schack – kosta vad det vill men porten mot EU skall hållas stängt.
Turkiet har nyttjat sin position väl och vet att de i princip kan göra som de vill utan att EU ryter till. För inte hör man något från topparna inom EU vad gäller belägringen av kurdiska städer som tog fart förra året, där flera rapporter från utländska, turkiska och kurdiska människorättsorganisationer visar på en statlig terror mot det kurdiska folket som resulterat i att över 160 civila dött, de flesta av prickskyttar, raketer och pansarvagnar.
Rapporterna visar även att minst 39 barn, 29 kvinnor och 24 äldre över 60 år har mördats sedan augusti 2015.
I staden Cizire befinner sig 28 skadade civila i ett hus och vägras vård av militären. Sex av dem dog nyligen på grund av sina skador, och de övriga fortsätter att ropa på hjälp utan gehör. Militären som stoppat samtliga ambulanser vill att dessa ungdomar dör men genom att de lider först. Det är en väldigt barbariskt inskolad militär som turkiska staten format. Och så ser det ut i flera städer i sydöstra Turkiet (norra Kurdistan), inte minst i den mångtusen åriga staden Diyarbakirs sur-distrikt som finns med på Unesco:s världsarvslista.
Det pågår en storskalig statlig terror och omvärlden måste börja agera, inte minst EU.
Vi är över hundratusen kurder i Sverige, minst 1,5 miljoner i Europa. Samtliga som kommit in i arbetslivet betalar skatt i respektive land och det är bland annat med dessa pengar som Sverige och resten av EU nu tänker bistå Turkiet, samtidigt som de några mil bort terroriserar civilbefolkningen, vårt folk – kurder.
I ett helt sekel har den turkiska staten regisserat och producerat flertalet massaker gentemot det kurdiska folket och dessa tillåts pågå än i dag. Situationen är akut. Tiotusentals människor har flytt sina områden, än så länge är de interna flyktingar. Om inget görs kommer antalet öka markant och en stor majoritet kommer att söka sig till Europa, inte minst Sverige.
Jag vänder mig till vår utrikesminister Margot Wallström (S) och hoppas att hon inklusive vår regering på EU-nivå får ett slut på Turkiets belägring av kurdiska städer så de tiotusentals åter kan få återgå till sina hem och leva i fred.
Yekbun Alp, debattör och aktivist för kurders rättigheter