Kärnkraften är en del av lösningen

Brev till ledarsidan.2019-01-31 00:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Johan Rudström skriver i en signerad ledare i UNT den 20 januari om utmaningarna i omställningen till ett Sverige utan nettoutsläpp. Han pekar på några viktiga faktorer som transportsektorns betydelse för att minska utsläppen och de stora utmaningar som finns inom energilagringen med problematiken rörande råvarubehovet för dagens elbilsbatterier som exempel.

I ledaren poängteras helt rätt att hela elproduktionskedjan måste utsläppssäkras och hänvisar bland annat till uranbrytningen. Faktum är att Vattenfall har gjort ISO-certifierade livscykelanalyser (LCA) för olika sätt att producera el. I en LCA tas allt från till exempel uranbrytningen till behovet av infrastruktur för vindkraftverk i beaktande. Siffrorna visar klart att vatten-, vind- och kärnkraft ligger på samma låga nivå av växthusgasutsläpp per kilowattimme. Med andra ord: det finns inte några vinster för klimatet om kärnkraft ersätts med lika klimatvänlig vindkraft.

I ledare sägs också helt rätt att Sverige ligger ”redan väl framme” och skribenten tackar vattenkraften för det. Det är dock bara halva sanningen. Under sjuttio- och början av åttiotalet gjorde Sverige en rejäl satsning på kärnkraft. Den lyckades och man blev av med mycket av oljeberoendet och minskade växthusgasutsläppen dramatiskt.

Siffror från IEA visar att varje kilowattimme el i den svenska mixen orsakar utsläpp motsvarande cirka 12 g koldioxid (data för 2016). Denna siffra hör till de absolut bästa i hela världen. Som jämförelse kan man titta på motsvarande siffror för länder som har en mycket högre andel el från kolkraft som Danmark (207 g koldioxid/kWh), Tyskland (447 g koldioxid/kWh), Polen (720 g koldioxid/kWh).

Trots dessa fakta ser många debattörer i klimatfrågan kärnkraften som problematisk i stället för att se den som del av lösningen. Ordet ”förnybar” vägs tyngre än ”hållbar”. En del länder har tappat fokus och gör dramatiska felsatsningar. Mest slående är Tysklands vägval med syfte på avveckling av kärnkraften innan man blivit kvitt kolkraften. Men även den svenska debatten där olika relativt klimatvänliga elproduktionssätt ställs mot varandra är mycket olycklig.

Läs mer om