Produktionen viktigare än arbetstimmarna

UNT har på sistone pläderat för att en arbetstidsförkortning bara är populistisk och orealistisk (ledarsidan 28.5 och 30.5).

Brev till ledarsidan2014-06-11 00:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Sverige skulle helt enkelt gå under. Men var finns det historiska perspektivet?

Är det inte det vi i Sverige ägnat oss åt under hela 1900-talet? Vi har i stort sett halverat arbetstiden samtidigt som vi haft en välfärdsutveckling utan dess like i vår historia. Vinsten i ett företag görs ju inte på arbetstiden utan på produktionen, antalet producerade varor och dess kvalitet. Om produktionen kan behållas på samma nivå eller till och med öka på kortare tid kan givetvis lönen bibehållas.

Den jämförelse Lucas Hermans gör att kortare arbetstid med bibehållen lön skulle ”minska den arbetsmängd som företagare får för pengarna” är inte relevant. Arbetsmängden skulle visserligen minska men ej produktionen. En minskning av arbetstiden med bibehållen produktion eller högre påverkar ej den totala arbetskostnaden.

I sökandet efter billig arbetskraft har den marknadsliberala företagsamheten rört sig från västvärlden till andra delar av klotet. I Sverige började den tendensen åtminstone redan på 1950-talet, då textilindustrin flyttade till Portugal. Företag i norr sökte sig till det billigare södra Europa, sedan blev Asien intressant och därefter Östeuropa efter Sovjets sammanbrott. I dag tenderar kapitalet att söka sig till den sista utposten, Afrika.

Vartefter har lönerna på de nya arenorna ökat, vilket lett till de ständiga förflyttningarna av investeringarna. Det verkar som om konkurrensen med hjälp av billig arbetskraft sakta ersätts av produktiviteten och kvaliteten, då löneläget tenderar att bli detsamma i världen.

Det är den allt högre produktiviteten som lett till lägre arbetstid och bättre levnadsförhållanden. Menar UNT att produktiviteten nu har nått sitt maximum?

KI:s och Teknikföretagens teori om att lägre arbetstid skulle leda till högre arbetslöshet, mindre pengar i plånboken, mindre välfärd och ökade klyftor är rent nys. Om så vore fallet skulle Sverige idag vara ett av världens fattigaste länder.

Ingvar Flink, Fil.dr i historia

Svar:

Ja, Sverige har historiskt sett genomfört flera arbetstidsförkortningar. Men som Ingvar Flink själv är inne på har världen förändrats. Handelshinder har monterats ned, ekonomier har liberaliserats, marknaden har blivit global.

Västvärldens möjlighet att låsa in sig med ständigt växande bekvämlighet och välstånd har minskats.

Att dagens Sverige, en mogen ekonomi med bland de absolut högsta arbetskraftskostnaderna globalt sett, skulle kunna luta sig tillbaka och mjölka kassakon ytterligare är därför djupt orealistiskt.

Naturligtvis leder effektivitetsvinster till att färre arbetstimmar behövs i produktionen, samtidigt som graden av specialistkunskaper och löner ökar. Men det reglerar, så att säga, sig självt på den aktuella marknaden.

Ett statligt beslut om en generell minskning av arbetstiden, med bibehållen lön, blir lika givet en fördyrande faktor. Vi får väl ändå utgå från att människor faktiskt är sysselsatta under de timmar de befinner sig på jobbet?

Red av UNT

Läs mer om