Uppsala tjej- och transjour brinner för ett samhälle fritt från våld. Under 2018 hade vi 1 233 stödsamtal med tjejer- och unga transpersoner, och i dessa samtal kom olika typer av våldsutsatthet upp 491 gånger. Vår målgrupp är tjejer och unga transpersoner i åldrarna 12–25 år, och vi vill lyfta deras erfarenheter och perspektiv.
Våldet finns i alla dess slag: sexuellt våld, psykiskt våld, våld i hederns namn, socialt våld, fysiskt våld och hot.
Våldet har också tagit sig till en ny arena. Mycket av det våld som unga blir utsatta för är digitalt och sker via sociala medier. Dickpics (bild på en mans könsorgan, red:s anm), nätmobbning, hämndporr, uthängning, utpressning, utövande av kontroll och andra former av hot och hat. För många tjejer och unga transpersoner är oönskade dickpics en vardag och många vet inte om att det faktiskt är ett brott.
Oönskade dickpics är ett sexuellt ofredande som kan likställas med blottning.
Våld i hederns namn är en form av våld som osynliggörs av samhället och som det pratas om för lite. Vanliga krav på tjejer som lever i en hederskultur kan vara att avstå från att ha en parnter eller umgås med killar samt att vänta med sex tills man är gift. Vi vill synliggöra våld i hederns namn och vill att samhället i stort skall få ökad kunskap om det, med mål att hjälpa tjejer som lever i en hederskultur.
Socialt våld är ytterligare en typ av våld som handlar om kontroll inom familjen.
Det kan innebära isolering, förskjutning eller att hindras från att hänga med kompisarna. Ibland kan det vara svårt att inse att du är utsatt för våld. Psykiskt våld är kränkande ord, hån, hot, konstant kritik och nedvärdering. ”Du skulle inte förstå, du är för korkad.” ”Ska du verkligen ha på dig det där?” ”Du ser ful ut!” Våld behöver inte alltid vara fysiskt.
Under #Metoo vittnade hundratusentals personer, mestadels tjejer och kvinnor, om utsatthet för sexuellt våld – alltifrån sexuella trakasserier till grova sexuella övergrepp. Tack vare #Metoo synliggjordes sexuellt våld och trakasserier i hela samhället men kampen måste fortsätta. Det sexuella våldet är fortfarande en vardag för många unga.
Det är ingen slump att det är så vanligt med våld bland unga. Våldet börjar normaliseras redan i förskolan, ”han puttar dig för att han gillar dig”, ”kärlek börjar alltid med bråk” och ”boys will be boys”.
Om det är det här vi lär våra barn, hur ska de då förstå vad som är rätt och fel när de växer upp? Vuxenvärlden måste prata om våld, våldet kommer inte sluta finnas för att det blundas för.
Uppsala tjej- och transjour har sedan 2005 varit en av civilsamhällets ideella krafter som stöttar våldsutsatta tjejer och unga transpersoner. Vi gör vårt bästa, men det behövs fler initiativ och långsiktiga krafttag för att synliggöra och motverka våldet. Vi kräver att:
Politiker måste ge vuxna i skolan utrymme och möjlighet att prata om våld och våldets effekt med unga i skolan.
Skolan ska ta sitt ansvar för att utbilda barn och unga i samtycke. Politiker måste ge större utrymme till sex och samlevnad i skolan, där samtycke måste vara en självklar punkt i undervisningen.
Kommunen måste lägga mer resurser på våldsförebyggande arbete, öka kunskapen kring våld och uppmärksamma olika typer av våld.
Yrkesverksamma måste fortbildas, ingen ska behöva tveka inför att be om hjälp på grund av bristen på kunskap.
2019 är det tionde året som Uppsala tjej- och transjour anordnar fackeltåg för att uppmärksamma den internationella kvinnodagen.
Emma Rönnbäck, Frida Lindström, volontärer i Uppsala tjej- och transjour