Det är glädjande att Tina Rudolphsson (UNT Debatt 4/10) – spannmålsodlare och vice ordförande i LRF Mälardalen – lyfter fram behovet av att uppnå miljömålen. Samtidigt är det oroande att hon i nästa andetag säger att man bara kan ställa upp på dessa mål om man tillåts producera mat i Sverige.
Självklart ska vi producera mat i Sverige, men varken här eller någon annanstans ska det ske på bekostnad av miljömålen.
Just nu är det emellertid precis det som sker i stora delar av världen. FN:s generalsekreterare har därför sagt att ”Business as usual is not an option” när det gäller hur det framtida lantbruket ska se ut.
Med utgångspunkt i att dagens situation behöver förändras driver Naturskyddsföreningen en kampanj för att få fler konsumenter att köpa ekologiskt.
Ekologisk produktion bidrar i dag mer till att miljömålen uppnås än det oekologiska, även om man givetvis inte har löst alla miljöproblem – det har inget produktionssystem i dag.
I dag växer efterfrågan i på ekomat snabbt. En ökad efterfrågan ger tydliga signaler till lantbruket – inte bara i Sverige – att det finns en växande marknad att ta sig an. Just nu importeras ekoprodukter som skulle kunna produceras I Sverige. Det svenska lantbruket förlorar alltså goda möjligheter att växa och öka sin lönsamhet.
Rudolphsson och Naturskyddsföreningen har ett gemensamt mål i att vi vill se ett starkt, svenskt lantbruk.
Vi delar dock inte synen på om världen kan försörjas av ekologisk produktion eller inte. Så fort denna diskussion kommer upp så hamnar fokus på att jämföra skördarna per hektar. Det är självfallet en viktig aspekt som måste tas med i diskussionen om hur vi ska försörja världen utan att tära på resurserna, men långt ifrån den enda.
För att diskussionen ska bli komplett måste man också ha med det faktum att det redan i dag produceras tillräckligt med mat för att mätta hela världens befolkning, trots att ungefär hälften av åkermarken används för att producera djurfoder. Mer resurseffektivt vore det att i större utsträckning producera sådant som människor kan äta direkt.
FN beräknar att det skulle kunna ge ytterligare cirka 3,5 miljarder människor mat. Vad vi odlar och vad vi väljer att äta är alltså avgörande för möjligheten att försörja världen.
Dessutom försvinner 30 procent av all mat som produceras i svinn – antingen på väg från åkern, i lagren, under transporterna, i butikerna eller att konsumenten slänger mat.
Det är med andra ord ingen konflikt mellan att producera mer miljövänligt och försörja världen. Tvärtom. Välmående ekosystem är grunden för hela vår välfärd och framtida möjlighet att producera mat. Detta ska vi inte äventyra. Sverige har dessutom goda förutsättningar att fortsätta ta täten när det gäller miljö- och djuromsorg för att vara rustade för de förändringar av produktionssystemen som måste ske.
Johanna Sandahl, ordförande Naturskyddsföreningen