Staden skapar och återskapar vi tillsammans. Den är resultatet av alla människor, verksamheter, rörelser, idéer, byggnader och stråk. Den är ett resultat av historien, nutiden och framtiden.
Det är lätt att hålla med Anna Micro Vikstrand om mycket av det hon skriver (UNT 27 januari). Särskilt tänker jag på hennes resonemang om variation och helhet. Byggandet av varje stad behöver stå på en grund av modern vardagsarkitektur. I den moderna vardagsarkitekturen är samspel och helhet viktigt, men det betyder inte att det behöver vara tråkigt eller daterat.
Vi behöver fortsatt utveckla en form som har lätt att samspela med byggnader och verksamheter som redan finns och som öppnar dörrar till det vi vill bygga i framtiden. En form som många kan tycka om, som många kan trivas i och som med små variationer ändå kan anpassas kvartersvis eller till och med individuellt. En form som jag kan dela med mina grannar och ändå vara glad och stolt över att bo och verka i. Jämförelsen kan låta hisnande men vi behöver hitta den moderna vardagsarkitekturens Volvo V70.
Volvos stora kombi är en bil som många tycker om och som många kan tänka sig att ha och att åka i. Jag kan vara glad över, och trivas med, min Volvokombi även om det finns många som har en likadan bil. Och med enkla detaljer och tillval kan jag ändå individualisera den och göra den till min bil. Den har ett tydligt släktskap som sträcker sig 50 år bakåt i tiden samtidigt som den öppnar för utveckling mot framtiden.
Tanken kring den moderna vardagsarkitekturen är en nyckel för att både läka och utveckla staden. Och då delar jag Anna Micro Vikstrands tanke att det inte är unika projekt i mängd som är lösningen. Där hjälper inga löparbanor, New York-referenser eller löften om utsikt över Fyrisån.
Är det då bara offentliga byggnader som ska få sticka ut? Inte säkert tänker jag. Men det behövs en strikt styrning för att säkerställa samspelet i staden. Även ett landmärke eller ett utropstecken verkar i ett sammanhang. Just nu växer Juvelen fram i södra delen av stationsområdet. Placering, riktning och formspråk samspelar inte självklart med något annat. Beskrivningen berättar att byggnadens fasad kommer att upplevas som glänsande guld. Detta i ett stråk som består av Uppsala Hems solcellshus, Uppsala Entré, båghusen, Region Uppsalas Eldaren, UKK, resecentrum samt ett hus på andra sidan järnvägen med inslag av matt guld. Det ska bli intressant att se helhetsverkan när detta är klart, och vi fått lite perspektiv på det.
Uppsala växer. Och i ett Uppsala som växer behöver det finnas plats för olika städer i staden. Vid sidan av de olika delar och bebyggelser Uppsala har i dag tänker jag att det också finns plats och vilja till riktigt urbana miljöer med hög densitet. Där är snarare frågan om vi kan skapa tillräckligt hög densitet för ett Uppsala downtown, oavsett var i staden det kommer att ligga.
Och här är den femkärniga staden som den senaste översiktsplanen talar såväl intressant som löftesrik. För hur gör vi för att alla fem kärnorna ska bli en angelägenhet för alla? Så att jag inte bara bryr mig om centrala staden och den nod som ligger närmast där jag bor. Då blir jag fortfarande en främling för stora delar av staden. Och stora delar av staden blir en främling för mig.
Lars Wedlin
nationalekonom och skribent