Per-Olof Hermansson och Andreas Jonsson lyfter i sin artikel ”Ett hån mot det judiska folket” (UNT 171122) upp det djupt problematiska med en av de medeltida stenreliefer som omger koret i Uppsala domkyrka. Den så kallade ”judesuggan” är en starkt antisemitisk bild, som förekommer på flera håll runt om i Europa, och som är avsedd att förnedra det judiska folket och framställa det som Guds fiende.
Bilden kommer ur en kristen tradition, som gång på gång genom historien underbyggt förföljelser och förnedring av judar i vår del av världen. Svenska kyrkan har tagit tydligt avstånd från denna tradition, och bredvid reliefen finns biskoparnas uttalande om antisemitism från 1995 att läsa.
”Judesuggan” ingår i en serie stenreliefer som finns på pelarna runt högkoret i domkyrkan. De kom till tidigt i kyrkans historia, under 1300-talet, och ur en rent historisk och konsthistorisk synpunkt har de ett högt antikvariskt värde. Bilderna framställer olika motiv ur bland annat Bibeln och den kristna tron, men består också av andra bilder, en del svårtolkade.
Hela reliefserien tillkom förmodligen för att användas i undervisning, snarare än som dekoration. Vad syftet med judesuggan är behöver man inte tveka om: den skulle användas för att framställa det judiska folket som förkastat av Gud. Inte bara under medeltiden utan också senare, under reformationen fanns samma syn på judarna, bland annat hos Martin Luther själv. I samband med högtidlighållandet av Reformationen 500 år har det många gånger funnits anledning att lyfta fram även denna mörka sida av Luther, både för att ta avstånd från den och för att reflektera över hur den medverkat till judeutrotningen under 1900-talet och till antisemitism i dag. Det är så vi i dag kan använda bilden i domkyrkan: som en påminnelse om mörka drag i den kristna traditionen, som en varning för vart förakt mot den som är annorlunda leder. Liksom artikelförfattarna tror vi att det är sunt att inte försöka förtränga sin historia utan att medvetet hantera det som varit ont och fördomsfullt.
Att biskoparnas uttalande finns bredvid bilden är viktigt, för det återger Svenska kyrkans officiella avståndstagande från antisemitismen och medgivande av kyrkans skuld i detta sammanhang. Kanske kunde, som artikelförfattarna föreslår, detta kompletteras med en kommentar just till den anstötliga bilden i domkyrkans koromgång.
Lars ÅstrandDomkyrkokaplan