Den senaste månaden har det skrivits ett flertal artiklar om att Fredrik Andersson vill ha nattöppet på Folkes Livs. Det är förvånande att hälsoriskerna för personalen beaktats så lite.
Stefan Hanna (C) hävdar i UNT (9/7) att nattöppet bör tillåtas med hänsyn till att människor är olika och att näringsidkare bör få utforma service efter verksamhetens behov mer än personalens. Han frågar vilken skada ett test kan ge.
Svaret på den frågan är enkel. Människan är inte ett nattdjur. Visst har individer olika dygnsrytm, men det är i grunden inte naturligt för människan att vara vaken på natten.
Nattarbete leder till ökad risk för en rad medicinska problem. Sömnproblem, ökad risk för magsår, hjärt-kärlsjukdomar, metabolt syndrom, diabetes, vissa cancerformer. Risken för missfall ökar vid permanent nattarbete. Sambanden är så starka att Arbetsmiljöverket har bestämt att regelbundna läkarundersökningar ska erbjudas dem som arbetar natt. Nattarbete är kort sagt en riskfaktor i arbetsmiljön.
Min slutsats är att det inte är möjligt att vända på dygnet och arbeta natt utan att det riskerar att få konsekvenser. Detta har lagstiftaren med all sannolikhet vägt in när man slagit fast ett förbud mot nattarbete, med vissa undantag.
Vissa samhällsfunktioner är så pass vitala att de väger tyngre än de vetenskapliga sambanden mellan nattarbete och ohälsa. Vi är nog alla tacksamma att det finns personal som jobbar natt inom till exempel sjukvården, polisen, militären för att trygga vår hälsa och säkerhet.
Men är det så pass viktigt att kunna köpa en liter mjölk eller en påse chips mitt i natten att vi bör bortse från medicinska problem som personalen riskerar att få?
Kanske är det en vital samhällsfunktion att hålla Folkes Livs öppet nattetid. Men för personalens skull menar jag att vi kan klara oss till morgonen.
Fredrik Leijerstam, legitimerad läkare
ersättare i landstingsfullmäktige (MP)