Vid två tillfällen de senaste veckorna har UNT publicerat åsikter som innehåller kritik mot hur Knivsta kommun arbetat med detaljplanen för området Margarethahemmet. Kritik har också riktats mot mig, som ordförande i ärendet och för mina uttalanden i samband med en intervju i tidningen.
Planens huvudsyfte är att möjliggöra nya och ändamålsenliga lokaler för Margarethaskolan. Något som är angeläget både för Margarethaskolans elever och för kommunen.
I en debattartikel (UNT 23/5) från Knivsta hembygdsgille, undertecknad av Nils Dahlin, Terry Carlbom och Henrik Sandevärn, riktas mer saklig kritik både mot Knivsta kommun och mig som ordförande i ärendet.
Jag förklarar och försvarar ett demokratiskt beslut taget i Knivsta kommunfullmäktige.
Det är riktigt att Mark- och miljödomstolen (MMD) upphävt detaljplanen för området Margarethahemmet, men bara av ett enda skäl, nämligen att kommunen felaktigt har utgått från att ett område inom planen som ligger inom strandskyddsområdet redan tidigare varit ianspråktaget. Området det gäller ligger cirka 90 meter från stranden och är omkring 400 kvadratmeter av planens totala areal på cirka 40 000 kvadratmeter. Det är numera en del av en inhägnad skolgård och där det genom åren gjorts både markarbeten och funnits byggnader.
Både kommunens planavdelning, och jag som politiker, anser fortfarande att området är ianspråktaget och därför inte har kvar sina ursprungliga naturvärden.
Länsstyrelsen, den första instans som överklagandena skickades till, gick också på kommunens linje, det vill säga man ansåg att området redan var ianspråktaget. Men självklart rättar sig kommunen efter MMD:s beslut.
Om MMD:s dom får prejudicerande verkan kan det innebära konsekvenser för annan ianspråktagen mark, till exempel inhängnade tomter som ligger inom strandskyddsområdet.
Vidare hävdar Knivsta hembygdsgille felaktigt att en ny plan inte kan antas utan att göra om hela processen från början.
Enligt Plan- och bygglagen (PBL) krävs i det här fallet ingen ny process men ett nytt granskningsskede och ett nytt antagande. Förvaltningen har nu därför lyft ur den del av planen som bedömts vara felaktig enligt MMD, och skickat ut planen på ny granskning, för att så snart som möjligt kunna få ett nytt beslut i kommunfullmäktige. I praktiken innebär det här att gränsen för strandskydd flyttas cirka 15 meter i den del av planen som MMD underkänt. De cirka 400 kvadratmeter stora området får ny beteckning i den nya planen och blir ”naturmark” i stället för ”byggbar mark med högst tre våningar”, som det var i den upphävda detaljplanen. Jag hoppas att detta kan möjliggöra en snabb och smidig process och att Margarethaskolan snarast får nya lokaler.
Alla andra överklaganden som inlämnats i ärendet har inte behandlats eller legat till grund för MMD:s beslut.
Detaljplaneläggning innebär alltid en övervägning och kompromiss mellan olika intressen. Att behöva backa och korrigera mellan olika behov och krav behöver inte likställas med ett misslyckande.
Det tar alltid lång tid innan detaljplaner vinner laga kraft. Detta beror ofta på långa överklagandeprocesser. Som politiker gör vi allt för att effektivisera och snabba på de delar som vi kan påverka, men ständiga överklaganden försvårar det arbete. Anmärkningsvärt ofta figurerar tidigare kommunfullmäktigeordförande Terry Carlbom i dessa sammanhang.
Att, som Terry Carlbom gör, politisera en ideell förening, systematiskt förhala för kommuninvånarna nödvändiga processer och misskreditera tidigare politiska kolleger, tycker jag är att sänka debatten till en nivå som inte är värdig varken Knivsta kommun eller Knivsta hembygdsgille.
Anders Eskhult, kommunalråd (C), vice ordförande samhällsutvecklingsnämnden, Knivsta