Miljöpartiets Niclas Malmberg menar att Sveriges Radio reagerat reflexmässigt genom att inte tillstyrka public service-kommitténs förslag på en specialdestinerad skatt.
Det är en helt korrekt iakttagelse, den publicistiska reflexen är att argumentera mot varje närmande mellan journalistik och politik. Sveriges Radio är bekymrat över de risker som utredningens finansieringsförslag innebär. Att där finns andra åtgärder som är tänkta att stärka oberoendet är bra, samtliga går att införa med ett teknikneutralt avgiftssystem som Sveriges Radio föreslagit.
Sveriges Radios huvudsakliga argument mot den parlamentariska public service-kommitténs förslag handlar inte om att medlemmar i vissa hushåll sammanlagt kommer att få betala långt över 5000 kronor om året för public service, medan många andra hushåll inte kommer att få betala något alls. Det handlar heller inte om att utredningen för ett djupt problematiskt resonemang om vad som är att betrakta som skatt och som kommer fram till helt andra slutsatser än vad lagrådet och tidigare utredningar gjort. Sveriges Radios kritik handlar heller inte i huvudsak om, vilket Svenskt Näringslivs skattedelegation påpekar i sitt remissyttrande, att momsfrågan inte är utredd.
Nej, Sveriges Radios kritik handlar om att värna och stärka oberoendet i en tid när journalistiken utsätts för större påfrestningar än på mycket länge. Avgiftsfinansieringen, som legat helt utanför statsbudgeten, har under decennier varit en av de viktigaste byggstenarna för att säkra public service oberoende. Där har funnits en direkt koppling till publiken, pengarna har samlats in av ett bolag (Radiotjänst) som ägs av de tre public service-bolagen.
Nu vill företrädare från samtliga partier se en skattefinansiering i stället trots att utredningen konstaterar att det skulle vara relativt lätt att göra avgiften teknikneutral vilket skulle innebära att kostnaden för avgiften skulle kunna sänkas väsentligt. Då skulle dessutom ett grundlagsskydd kunna utredas och införas innan en så stor förändring som nu föreslås genomfördes.
Att det finns åtskilliga politiker som välkomnar skattefinansiering har de senaste månadernas debatt visat. Public service har, trots public service-kommitténs vällovliga ambition att skydda finansieringen, omedelbart börjat vägas mot andra poster i statsbudgeten. Andra politiker har förtjust pekat på möjligheterna att en skattefinansiering kan underlätta för politiken att belöna ”ett bra beteende” och straffa ”ett dåligt”.
Det är lätt att stämma in i den oro som Svenska journalistförbundet luftar i sitt remissvar på utredningen. Där konstaterar Journalistförbundet att ”en skatt ofrånkomligen för makten över public service närmare politikerna och den politiska debatten.”
Jan Petersson
strategidirektör Sveriges Radio