I en debattartikel 23 januari ifrågasätter Svensk sjuksköterskeförening att underläkare utför sjuksköterskors uppgifter på vissa vårdavdelningar vid Akademiska sjukhuset, något de anser utgör en patientsäkerhetsrisk.
Det handlar om så kallad uppgiftsväxling, ett arbetssätt som har införts inom neurointermediärvården (NIMA) och urologi. Även inom kirurgi finns planer på att anställa underläkare i omvårdnadsteamet.
Uppgiftsväxling är ingenting nytt inom svensk sjukvård. Arbetssättet har funnits i alla tider och är en naturlig del i hälso- och sjukvårdens utveckling. Några exempel är att sjuksköterskor tar enklare läkarbesök som innebär medicinjustering av Parkinsonpatienter eller att specialistsjuksköterskor sköter patienter med prostatacancer samt hjärtsvikt.
Inom neurointermediärvården på Akademiska arbetar underläkare med postoperativ övervakning och utför en del av sjuksköterskornas arbetsuppgifter såsom kontroller efter operation och läkemedelsadministrering. Arbetsuppgifterna är väl utvalda och välavgränsade. Läkarna får utbildning systematiskt och sjuksköterskestöd finns alltid att tillgå. Arbetet sker i team, ett arbetssätt som är vanligt i övriga Norden.
På Akademiska har uppgiftsväxling införts för att kunna erbjuda svårt sjuka patienter vård i tider av stor sjuksköterskebrist.
Det är ett bra sätt att bredda kompetenser, utveckla teamarbete och öka förståelse mellan yrkesgrupper. Vi har inte noterat någon ökning i antalet avvikelser.
Vår bedömning är att patienter kan känna sig trygga med den vård och omvårdnad som ges. Arbetssättet ska dock ses som en tillfällig lösning, men om det fungerar bra för individ, team och organisation kan uppgiftsväxlingen i vissa fall permanentas.
Mikael Köhler, chefsläkare, Akademiska sjukhuset