Marlene Burwick och Agneta Gille (båda S) hävdar i sin replik att rätten för privata företag att själva bestämma över vinstuttag är ett ideologiskt ställningstagande och att detta inom skolbranschen lett till brister i skolsystemet. Med detta hoppas skribenterna göra lögnen till sanning och stödja regeringens skadliga politik mot de kvinnodominerade välfärdsföretagen.
Jämfört med varandra underpresterar Uppsala kommuns skolor mer än de fristående och har större resultatskillnader sinsemellan. De fristående alternativen håller en bättre lägstanivå. I Skolverkets senaste mätning framgår det även tydligt att de kommunala skolorna lyckas sämre med sitt kompensatoriska uppdrag. Utöver detta visar den förskoleenkät Skolinspektionen skickade ut förra hösten att omdömet från föräldrar och personal är högre för de privata alternativen än de kommunala i samtliga kategorier.
Det är endast i ett vänsterideologiskt perspektiv som vinst ses som en motsats till välfärd och där fritt företagande och konkurrens uppfattas som hot. I själva verket ger privata utförare valfrihet för medborgare. En valfrihet som riskerar att försvinna med regeringens lagförslag eftersom få privata utförare kommer att ha marginaler kvar att överleva med. Överskott är en förutsättning för att det privata att kunna bedriva verksamhet, expandera när prestationen når framgång, men också bygga upp buffert för sämre tider.
Genom att fortsätta vilseleda i frågan om välfärd undviker den rödgröna majoriteten att ta sitt ansvar i frågan. De enstaka fall där ett företag eller organisation brister i kvalitet kan endast fortgå om de offentliga gör dåliga upphandlingar, brister i uppföljande, samt undviker att vidta åtgärder för att säkerställa kravställd kvalitet. De stora förlorarna blir medborgarna och de seriösa företagen i branschen. Uppsalas företagare förtjänar bättre respekt från beslutsfattarna och barnfamiljerna en fortsatt valfrihet mellan utövare.
Therez Olsson
kommunalråd (M)
Tobias Hägglund
ersättare Arbetsmarknadsnämnden (M)