Moderata studenters replik (13/2) är missvisande, både gällande vilka problem som finns samt beskrivning av studentkårernas organisation. Inledningsvis är det viktigt att påpeka att vår artikel inte argumenterar för att kårobligatoriets avskaffande var fel. Vår poäng går bortom det. SFS värnar om att studentinflytandet ska ha goda förutsättningar i dag och hoppas att vi kan lägga debatten om kårobligatoriet bakom oss. Vi arbetar för att utbildningen ska hålla så hög kvalitet som möjligt. Hög kvalitet i högre utbildning kräver att alla delar har rätt förutsättningar - även studentinflytandet.
Att studentinflytandet är dyrare än nivån på det nuvarande statliga bidraget är ingen nyhet. Utredningen som förelåg kårobligatoriets borttagande 2010 föreslog en nivå som motsvarande 330 kronor per student. Dåvarande regering valde dock att gå vidare med ett mycket lägre stöd från staten, och lade då grunden till de bristfälliga förutsättningar vi ser i dag. Det låga anslaget gör att studentkårerna blir beroende av stöd från lärosätena. Denna beroendeställning är problematisk, vilket vi och debattörerna är överens om. Studentinflytandet är dessutom en relativt billig kvalitetsdrivande verksamhet. Det finns alltså en vinning för skattebetalarna att studentkårerna fungerar optimalt. Det är också värt att notera att lärosätena håller med. I UKÄ:s enkät framkommer att de kollektivt värderar studentkårernas arbete högre än statsanslaget. Detta genom att förespråka ett högre anslag.
Debattörernas påstående om kårverksamhetens politisering är en helt subjektiv åsikt. SFS är en partipolitisk obunden organisation som driver den politik som studenterna har röstat fram genom en demokratisk process. SFS har inga åsikter kring hur enskilda studentsammanslutningar vid lärosäten väljer att organisera och styra sina studentkårer. Så länge de uppfyller de krav som lag och förordning sätter. Några studentkårer styrs av grupper med socialdemokrater i namnet, andra studentkårer av grupper med moderater i namnet. De flesta har dock inga tydliga kopplingar till partipolitiken. Den gemensamma nämnaren är att studentkåren ska vara demokratiskt uppbyggd och att de ska representera alla studenter, inte bara medlemmar.
Om en studentgrupp inte är nöjd med hur en kår uppfyller sitt uppdrag har de möjlighet att förändra genom att engagera sig i studentkåren. De kan även, precis som debattörerna skriver, skapa en ny studentkår. Utöver detta prövas kårstatusen vart tredje år. Systemet är alltså uppbyggt på ett sätt som redan nu garanterar att studentkårerna representerar studenterna, precis som debattörerna efterfrågar. Studentkårer granskas alltså både av studenterna och av staten via lärosätet. Dessa förutsättningar gör även påståendet, att minskat studentinflytande beror på att studenter inte känner sig representerade, grundlöst. De demokratiska förutsättningarna finns. Nu krävs rätt ekonomiska förutsättningar.
Oavsett hur studenter väljer att organisera sig så delar alla studentkårer samma lagstadgade uppdrag. Det bör ligga i statens intresse att att studentkårerna har de ekonomiska förutsättningarna för att kunna utföra uppdraget. Detta bör vara en självklarhet.
Det tycks alltså att lärosätena, UKÄ och nu även Moderata studenter håller med om att dagens finansieringssystem har brister. Det finns dessutom en myndighetsrapport med förslag på hur det kan förbättras, låt oss använda den!
Charlotta Tjärdahl
ordförande Sveriges förenade studentkårer
Jacob Adamowicz
vice ordförande Sveriges förenade studentkårer