Den 31 januari skrev Upsala Nya Tidnings chefredaktör och ansvarige utgivare Kalle Sandhammar en artikel, där huvudpunkten var att god journalistik ska ha läsaren i centrum. Jag skrev en kommentar till den artikeln (12/2) där jag betonade två begrepp som jag anser vara viktiga nämligen hederlig journalistik och konsekvensneutralitet. Det gläder mig att Kalle Sandhammar i ett svar på min artikel 17/2) instämmer i att detta är viktiga begrepp.
Jag vill betona att även om min artikel skrevs som ett svar så var den på intet sätt riktad vare sig mot Upsala Nya Tidning eller mot Kalle Sandhammar. Exempelvis har jag aldrig upplevt att journalister på UNT använt sig av det jag kallar ohederlig journalistik.
Däremot är Kalle Sandhammar kritisk mot fortsättningen av min artikel, där han bland annat efterlyser en källhänvisning till påståendet att västvärldens medier har drabbats av en förtroendekris. Tyvärr måste jag göra honom besviken i det avseendet – mitt yrkesområde har varit matematik, och för matematiker är det argumenten som är det väsentliga, inte varifrån de är hämtade. Mitt svar är därför att jag inte förstår varför Sandhammar har skrivit ett flertal artiklar för att försvara den tidning som han är ansvarig utgivare för, om han inte – redan före min artikel – hade känt ett behov.
När journalister känner ett behov av att tala om att de gör ett bra arbete så är det något som oroar mig. För några år sedan var detta en självklarhet som inte behövde sägas.
Kalle Sandhammar skriver också att UNT:s nyhetsredaktion publicerar det som är sant och relevant och som bedöms ha ett nyhetsmässigt värde för tidningens läsare. Jag betvivlar inte att det som står är sant och inte heller att det är relevant och mycket av det har naturligtvis ett nyhetsmässigt värde för de flesta av UNT:s läsare. Men det finns ett engelskt begrepp – the truth, the whole truth and nothing but the truth. När det gäller den första och den tredje punkten har jag inga invändningar, men när det gäller den andra kan jag ibland ställa mig frågande.
Jag är fullt på det klara med att ingen tidning kan publicera allt som förekommer i nyhetsflödet, men när Kalle Sandhammar skriver att man publicerar det som är relevant och har ett nyhetsmässigt värde så är detta en subjektiv bedömning.
Före tillkomsten av Internet krävdes det ofta tillgång till utländska media för att kunna avgöra om en svensk nyhetsredaktion valt ut de mest relevanta nyheterna – i dag är det många som själva skaffar sig annan information. Denna extra information må vara sann eller falsk, de som inte litar på medier är inte alltid de som är bäst på källkritik; problemet är att de nu har en möjlighet att söka information på nätet.
I en konfliktsituation tar vi alla gärna parti för den svagare parten men när nyheter ska presenteras så ska den inte vara partisk – inte ens om det är till förmån för den svagare parten.
Mediers och journalisters önskan att stå på det godas sida kan lätt leda till en icke konsekvensneutral nyhetsförmedling. Det är denna önskan som rubriken ovan åsyftar.
Avslutningsvis vill jag än en gång betona att jag uppfattar UNT som en bra tidning och det är också den enda dagstidning som finns i vårt hus.
Sten Kaijser