Uppsala kommun har visionen att bygga för smarta transporter. Det är en fantastisk vision, men den kräver mer än vad som beskrivs i den nu aktuella fördjupade översiktsplanen för Södra staden.
Jag är mycket positiv till strategiska inriktningen med två starka kollektivtrafikstråk. Det finns en väl dokumenterad erfarenhet om att kollektivtrafik som samlas i väl trafikerade stråk blir attraktiv och kan konkurrera med biltrafik. För att ha råd med bra kollektivtrafik måste underlaget vara stort. Inriktningen måste därför vara att bara tät bostadsbebyggelse tillåts längs kollektivtrafikstråken. Även arbetsplatser, service, högstadieskolor, gymnasium och vårdcentraler ska ligga i direkt anknytning till kollektivtrafikstråken.
Kollektivtrafikstråken ska planeras för spårväg eller annan kapacitetsstark trafik även om man till en början kör buss. Det finns bra exempel på sådan planering i Lund, Göteborg och Jönköping. Tänk att kollektivtrafikstråket ska ha spårväg och ett så stort resandeunderlag som behövs för spårvägstrafik.
Smartas är förstås att planera för att vi kan ta oss fram själva med cykel eller att gå. För att locka fler att gå och cykla krävs planering för såväl snabba långa turer som för tilltalande lokala stråk.
Om man ska ta en promenad vill man ogärna gå eller färdas fram och tillbaka samma väg. Det märks tydligast när vi gör skidspår. Skidspår är alltid slingor trots att det vore enklare att åka tillbaka i det spår man en gång gjort. Detta ska vi ta fasta på för promenad- och cykelvägar i grönområdena i Södra staden. Jag tycker vi ska planera för att det i vardagslivet finns olika långa slingor för att promenera, strosa, cykla, rasta hunden eller leka. Slingorna kan variera från stigar och grusgångar till asfalterade cykelvägar, men inte vara gemensamma med eller längs med biltrafik. Då blir det så attraktivt att röra sig att stråken kanske till och med kan ingå i landstingets friskvårdsplanering.
I den fördjupade översiktsplanen är gång- och cykelstråk angivna som lokala förbindelser och inte som medvetet planerade slingor eller system. Men vi måste planera i slingor för att locka till vardagspromenader eller cykelutflykter.
Slingorna behöver inte vara exklusiva för rekreation utan ska förstås ingå i ett trafiksystem för gång- och cykeltrafik. Det finns flera gång- och cykelvägar som med målmedvetna insatser kan bli delar av gröna slingor i området. Strategin kan vara att man prioriterar cykel- och gångtrafik i öst-västlig riktning medan bilarna i huvudsak tillåts i nord-sydliga reserelationer. Prioriteringen kan ske genom utvecklade grönstråk som hänger ihop och med säkrare korsningar med befintlig biltrafik.
Det är förstås klart att vi även ska cykla från Södra staden till centrum men helst inte längs bullrande bilvägar. Fördjupade översiktsplanen illustreras med cykling längs den kanske mest trafikerade bilvägen i området. Det är förstås ett lockande alternativ med snabbcykelväg för dem som har bråttom till mellan Södra staden och Uppsala centrum. Men för dem som inte är alltför stressade utan kan njuta även av vägen till jobbet är cykelstråk i grönområde att föredra.
Södra stadens största värde är de sammanhängande grönområdena som finns mellan centrum och Mälaren. Jag tycker det vore en underbar vision att utveckla gröna stråken utefter Fyrisån och mitt i valsätraområdet för gång- och cykeltrafik till centrum inbäddade i grönska med så få hinder som möjligt. Naturligtvis utan nya korsande vägar för motortrafik.
En av Uppsalas största tillgångar det nästan sammanhängande grönområdet från Stadsskogen ned till Ekoln vid Vårdsätra. Ett av planens mest positiva inslag är beskrivningen av naturligt dagvattenstråk mitt i området. I dag finns ett dike från Malma gård/Hammarby mot Bäcklösa. Det känns som en teknisk lösning för avrinning. När man går förbi hör man det plaskar lite i diket. Planen vill utveckla området som ett dagvattenstråk där man tar hand om regnvatten på ett naturligt sätt. Det är toppen. Jag tycker att man ska satsa på ännu fler anslutningar för dagvattenavrinning. Då kan diket bli en bäck. Området kan få en bäck som porlar mellan stenar som dämmer upp spegeldammar på flera ställen. Jag skulle vilja ha en porlande bäck, Valsätrabäcken, i stället för ett plaskande dike mitt i Södra staden.
Det är viktigt hur det ser där vi bor. Det är så viktigt att det bör framgå redan vid översiktlig planering. I Fördjupad översiktsplan för Södra staden beskriver man inte hur det ska kunna se ut i framtiden.
Visionerna nämner exempelvis näringsliv, mötesplatser och transporter. Men hur det ska se ut lämnar man öppet och riktlinjerna för kvartersmak behandlas i mycket liten utsträckning. Jag tycker det är fel och är oroligt att området kan få en trist förortskaraktär. En stadsmiljö utmärks av att hus och kvarter oftast kommit till under en lång följd av år. Om man bygger ut stora områden under en kort tid finns stor risk att alla hus ser likadana ut i en monoton enformighet så man knappt kan orientera sig eller särskilja områden. Jag tycker därför att man i översiktsplanen ska ange att varje kvarter ska bebyggas med stor variation i stil och färg. Monotona upprepningar av byggnader med samma färg och form bör undvikas.
Med mer kollektivtrafik i en stad med varierad bebyggelse och ett lätt tillgängligt grönområde att strosa kring i, kan Södra staden bli en stadsdel som jag gärna bor kvar i.
Mats Börjesson, debattör i Valsätra, Uppsala