Rektorerna i Uppsala kommun har nu satt nya löner att gälla från 1 april. Återigen har många medlemmar i Lärarnas Riksförbund (LR) uttryckt missnöje mot ett system som inte upplevs som rättvist.
LR i Uppsala kräver nu att nästa kommunala löneöversyn ska hanteras på ett nytt sätt. Större utrymme bör ges åt ansvarets, erfarenhetens och den formella kompetensens bidrag till goda resultat.
Enligt de gällande centrala avtalen ska sambandet mellan motivation, lön och resultat stärkas för att uppnå den effekt av individuell och differentierad lön som är tänkt. Cheferna ansvarar för att medarbetare ska förstå hur chefen bedömt resultat och satt lön.
Uppsala kommun har inte lyckats skapa ett system för lönesättning som fungerar motiverande. Det ”metodstöd” som Uppsala kommun utvecklat orsakade frustration hos såväl nyetablerade lärare som hos erfarna. De förstnämnda upplevde att de inte fick den högre lön de borde ha enligt lönesamtalen och ”metodstödet”. De erfarna har alltför ofta fått beskedet att de har en tillräckligt hög lön varför löneöversynen gett ringa utfall.
Dessutom brister det i Uppsala kommuns vilja att acceptera kompetensutveckling som grund för högre löner. Detta märks tydligt i våra uppföljningar där de med längst utbildning, lektorer och speciallärare, får det sämsta utfallet i löneöversynerna.
OECD har i en ny rapport om svensk skola påpekat att Sverige har ett lönesystem som inte fungerar motiverande för lärarkåren.
Staten har också insett problemet med kommunernas bristande förmåga att lönesätta utifrån lärares samhällsvärde. Den förra regeringen tillsköt pengar för att skapa karriärtjänster. Den nuvarande regeringen diskuterar med parterna hur ett tillskott på 3 miljarder ska fördelas för att skapa en rimligare löneprofil.
LR i Uppsala presenterar nu en idéskiss för hur modern lönebildning ska ske.
Vi vill sätta fokus på kunskapernas betydelse för elevernas mognad till demokratiska medborgare. Lärare ska vara ett professionsyrke med hög självständighet och god legitimitet. Detta kräver att man som lärare hela tiden ska kunna vara kritiskt granskande av den egna verksamheten utan att riskera att bli lönebestraffad.
- Lärarlegitimationen ska utgöra grund för lönesättning.
- Lärare ska lönesättas utifrån kunskaper, ansvar och svårighet i yrket – högre lön för högre utbildning, resultatförväntningar och uppföljningsansvar.
- Lärares specialistkompetenser måste synliggöras.
- Lärares lön ska inte påverkas av dem som är föremål för myndighetsutövningen.
- Budgetfaktorer får inte begränsa löneutvecklingen.
LR i Uppsala vill att lärares lönekriterier ska utformas så att befattningsbaserade kriterier utgör den större delen av lönen och individuella kriterier utgör den mindre del av lönen.
För att studenter med rätt profil ska söka till yrket måste attraktiviteten i form av lön och arbetsvillkor förbättras. Om yrket innehåller utvecklingsmöjligheter och har stor frihetsgrad så kan fler tänka sig att söka till lärarutbildningen, enligt uttalande från högpresterande elever.
LR begär således en partsgemensam uppföljning och analys av de senaste årens löneöversyner i syfte att enas om en lönesättningsmodell som upplevs som rättvis, är motiverande, är rekryterande, tar hänsyn till läraryrkets ansvar och svårighetsgrad och beaktar erfarenhet och kompetensutveckling.
Hans Eric Lindahl, ordförande för Uppsaladistriktet av Lärarnas Riksförbund
Katarina Reineck, ordförande för Uppsala kommunförening av Lärarnas Riksförbund