Ett av de brott som flest oroar sig för är bostadsinbrott. Kränkningen som ett inbrott i hemmet innebär måste tas på större allvar.
Att någon har brutit sig in, rotat runt bland ägodelar och stulit är ofta en kränkning långt större än värdet på de ägodelar som stulits.Många påverkas under lång tid efter inbrottet, upplever rädsla för upprepade inbrott, otrygghet i hemmet och en känsla av att inte vara riktigt hemma i sitt eget hem. Mitt hem är inte längre min borg.
Under förra året anmäldes omkring 22 400 bostadsinbrott – en ökning med sex procent jämfört med året innan. Av bostadsinbrotten skedde 14 600 i villor och 7740 i lägenheter.
Vi ligger inte bättre till i Uppsala. Som framgått i UNT:s serie om sommarinbrott sker ett inbrott per dag i vårt län.
Bostadsinbrott är i dag en av de brottstyper som har lägst uppklaringsgrad. Enligt Brottsförebyggande rådet var det under förra året endast fyra procent av fallen som personuppklarades och någon bedömdes skäligen misstänkt för brottet.Bostadsinbrott bedöms i regel som grov stöld. I många fall leder det till ett fängelsestraff på mellan 6 till åtta månader, vilket i praktiken ofta innebär villkorlig dom och böter.Eftersom inbrott i bostaden innebär en stor integritetskränkning vill Kristdemokraterna skärpa straffen för inbrott.
Kristdemokraterna vill införa en ny brottsrubricering, inbrottsstöld, med en högre straffskala än den som gäller för grov stöld. Därmed skulle straffskalorna bli högre. Det skulle medföra att fler tvingas avtjäna fängelsestraff för inbrott än vad som är fallet i dag.
Denna linje har också vunnit gehör i riksdagen och regeringen har uppmanats att införa inbrottsstöld i lagen men ännu har vi inte sett några förslag på lagändringar från regeringen.
Kristdemokraterna tycker att minimistraffet för inbrottsstöld ska vara fängelse i minst ett år. Det skulle medföra att fängelse väljs som påföljd i betydligt större omfattning än i dag.
Straffet ska helt enkelt stå i bättre proportion till brottets allvar och till den kränkning som det innebär för brottsoffren. Signalen måste vara tydlig. Det är också viktigt se över hur polisen redskap kan förbättras vad gäller beslagtagande av stöldgods.
Det är själva inbrottet, att ha tagit sig in i någon annans hem olovligen, snarare än stölden som, många gånger, innebär den stora kränkningen och straffbarheten. Ingen ska behöva känna sig otrygg, vare sig på stadens gator eller i det egna hemmet.
Bostadsinbrott förknippas ofta med sommarsemestertider även om antalet bostadsinbrott är som flest under årets mörkaste månader mellan oktober till januari. Men det finns åtgärder som kan minska risken för inbrott under sommaren.
Ett effektivt sätt att förebygga bostadsinbrott är att ha grannsamverkan, då kan de boende hjälpas åt att hålla uppsikt över varandras bostäder och närområdet. Forskning visar att metoden minskar brottsligheten i området samtidigt som det ökar tryggheten hos de boende. Vi tror att grannsamverkan kan utvecklas ytterligare, både för att stärka det förebyggande arbetet och öka antalet uppklarade brott. Det finns goda exempel både i Sverige och utomlands. Ett exempel från USA är den så kallade San Diego-modellen som har organiserat ett stort antal frivilliga i samarbete med polisen i kampen mot brottsligheten. Metoden har lett till att San Diego lyckats minska såväl den grövre brottsligheten som vardagsbrottsligheten.
Ett annat exempel är nolltoleransen i New York. Sedan ett antal år arbetar man målmedvetet med att sätta stopp för mindre brott och förseelser, exempelvis inbrott och bilstölder. Målet är att stoppa förseelser direkt innan dessa leder till grövre brottslighet. Sedan metoden infördes har brottsligheten sjunkit och brottsstatistiken är nu som på 1950-talet.
Det är dags att ta krafttag mot vardagsbrott som drabbar enskilda. Vardagsbrottslighet och fruktan för brott hotar människors välmående, och därmed även samhällets trygghet och välmående.
Att skärpa straffen för bostadsinbrott är ett viktigt steg i riktningen att göra samhället tryggare. Nu är det dags för regeringen och justitieminister Morgan Johansson (S) att visa på handlingskraft i frågan.
Mikael Oscarsson (KD), riksdagsledamot Uppsala Län
Andreas Carlson (KD), riksdagsledamot och rättspolitisk talesperson