I fredags gick remisstiden ut för Utbildningsdepartementets förslag till nytt kvalitetsutvärderingssystem för den högre utbildningen. Som företrädare för svenska företag, som har ett starkt intresse av att utbildningen vid svenska universitet och högskolor är relevant och håller en hög kvalitet, ser vi från Svenskt Näringslivs sida förslaget som undermåligt. Vi avvisar förslaget, som bör återsändas till departementet för omarbetning.
Under åren 2011-2014 gällde ett kvalitetsutvärderingssystem för högre utbildning som la tonvikt vid resultat. Systemet var inte perfekt, men var ett steg i rätt riktning jämfört med det tidigare gällande systemet, som – enligt lärosätenas egen uppfattning – var alltför inriktat på interna processer, i stället för resultat. Enligt en nyligen gjord utvärdering var systemet 2011-2014 tydligt kvalitetsdrivande, och innebar ett mer systematiskt tillvägagångssätt i kvalitetsarbetet på lärosätena. Detta system vill regeringen nu ta flera steg bort från.
Vissa incitament för lärosätena att arbeta med kvalitetsutveckling finns i förslaget, men incitamenten har slipats ned påtagligt jämfört med det tills nyligen gällande systemet. Det extra anslag som utbildningar med hög kvalitet kunde tilldelas, avskaffas nu.
Hur styrsystemen för den högre utbildningen är utformade påverkar kompetensförsörjningen och matchningen på arbetsmarknaden. Svenskt Näringsliv har i en studie visat hur fem europeiska länder involverar arbetslivet i sina styrsystem för den högre utbildningen, i synnerhet kvalitetssystemen, för att förbättra utbildningarnas relevans och arbetsmarknadens funktion. I bland annat Danmark och Nederländerna tar man i relativt hög omfattning hänsyn till utbildningars relevans för arbetslivet i ländernas kvalitetssystem. I dessa länder tenderar också matchningen på arbetsmarknaden fungera bättre än i Sverige.
Vart femte försök av svenska företag att rekrytera nya medarbetare misslyckas. Ett av de främsta skälen till det är brist på kandidater med rätt utbildningsbakgrund. Samtidigt saknar fyra av tio studenter kvalificerat jobb ett år efter examen. Matchningsproblemen på den svenska arbetsmarknaden har ökat successivt de senaste decennierna. En nyckel till att vända trenden är att öka samverkan mellan utbildningsväsendet och arbetslivet, i olika former.
I regeringens förslag ges läpparnas bekännelse till att arbetslivets företrädare ska vara involverade i kvalitetssäkringen av den högre utbildningen, men det anges aldrig konkret hur, eller med vilka befogenheter. Svensk högre utbildning behöver generellt mer av samverkan med arbetslivet integrerat i utbildningarna, för att säkra relevansen och underlätta studenternas övergång till arbetsmarknaden efter examen. Regeringens förslag gör tyvärr inget för att främja detta.
Svenskt Näringsliv vill därför framhålla följande:
Vi avvisar det föreliggande förslaget från regeringen. Det bör skickas tillbaka till Utbildningsdepartementet för omarbetning.
Ett kvalitetssystem för svensk högre utbildning måste ha tydligt kvalitetsdrivande funktion, och frambringa information som är användbar för studenter i deras studieval.
Ett ändamålsenligt kvalitetssystem måste involvera arbetslivet och dess företrädare på ett tydligt sätt. En tydlig koppling till utbildningars relevans för arbetslivet behöver finnas.
Alla examina som regleras i högskoleförordningen ska ha en jobbkoppling i examensbeskrivningen, som går att utvärdera mot i kvalitetssystemet.
Svensk arbetsmarknad har betydande matchningsproblem. Vi ser problem att rekrytera, samtidigt som högutbildade har svårt att hitta kvalificerade jobb. Allt fler länder vässar sina utbildningssystem i den tuffa internationella konkurrensen.
Av dessa omvärldsfaktorer syns ingenting i regeringens förslag.
Mikaela Almerud, högskolepolitisk expert på Svenskt Näringsliv
Patrick Krassén, policyanalytiker på Svenskt Näringsliv