"Andlighet kan uttryckas på många sätt"
DEBATT. Mikael Kurkialas och Peter Thaléns artiklar om kyrkans roll som andlig vägvisare har föranlett Elisabeth Arborelius till följande inlägg.
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
I min avhandling Finns det en klyfta mellan kyrkan och folket framkom att folk i allmänhet har omfattande existentiella, andliga och religiösa erfarenheter - med eller utan konfessionella inslag. Kurkiala efterlyser andlig vägledning från kyrkan. Mottagarorienterade präster skulle kunna vara andliga vägledare för människor där man tillsammans utgår från den rikedom av andlig erfarenhet och tankar kring dessa som finns.
Både Mikael Kurkialas artikel (13 maj) och Peder Thaléns artikel (19 maj) antyder att den inriktning som jag beskrivit som mottagarorientering hos präster skulle handla om undfallenhet, tandlös snällhet, urvattning av tron - och att man över huvud taget inte skulle tala om Gud! Ingenting av detta framkommer vare sig i DN-debattartikeln eller i avhandlingen. Thalén menar att kyrkan skulle "artikulera de oräkneliga sätt på vilket Gud redan har i människors vardagstillvaro, vare sig de kallar sig troende eller inte". Det är en formulering som jag till fullo delar - och som jag menar innefattas i mottagarorientering.
Kurkiala hoppas på en kyrka som realiserar det samhällsansvar och den radikala hållning som Jesus stod för. Det gör jag också. Den pedagogik som Jesus använde sig av var att få människorna att bli berörda på ett sådant sätt att de kom till nya insikter som ledde till tro och handling. Jesus talade med människor och berättade liknelser från vilka han ställde frågor. Människor blev delaktiga - utgångspunkten var deras vardagsliv.