De senaste veckorna har Alexandra Borg och Håkan Lindgren diskuterat i UNT vad digital teknik innebär för läsandet. Debatten lär fortsätta. Därför är det viktigt att komma ihåg att det sociala nätet inte nödvändigtvis inkluderar alla, utan riskerar att skapa exklusiva grupper av redan invigda läsare. Och att debattens teknikfixering döljer det Litteraturutredningen och andra rapporter slår fast: vår läsförmåga och läsförståelse blir allt sämre.
Den digitala tekniken har inte gjort oss till "bättre" läsare. Snarare gjort oss mer splittrade, vi gör helt enkelt andra saker online. Vi twittrar, skriver på facebook eller lägger upp foton. Vi är "sociala". Samtidigt lanseras läsplattan hårt med ord som "tillgänglighet". Med plattan är hela litteraturhistorien tillgänglig och möjlig att ta med överallt. Men gör tillgängligheten verkligen oss till mer benägna läsare?
I försäljningsstatistiken tappar läsplattan mot sitt syskon, surfplattan. Med en viktig skillnad, på surfplattan är det just möjligt att göra fler saker än att läsa. Här kan vi surfa, spela spel eller titta på film. Oavsett om vi läser en e-bok från en surfplatta, mobil eller läsplatta: Blir inte själva boken osynlig? Mycket talar för det. I e-boken förloras de markörer som vi är vana vid från den fysiska boken, markörer som exempelvis titel, baksidestext, form eller tjocklek. Kvar blir själva texten. I sig inte ett problem om vi lärt oss att läsa, knäckt "läskoden" och vet hur vi ska närma oss texten, om vi kan känna igen en roman och skilja den från en dikt, en aforism eller en statusuppdatering.
Men den fysiska bokens markörer har också visat sig ha stor betydelse för "nya" läsare, menar läsforskningen. Ju tidigare ett barn kommer i kontakt med en fysisk bok, desto större sannolikhet att barnet läser även som vuxen. Ju synligare själva boken är desto lättare blir vi läsare. Ser vi böcker på biblioteket eller hemma i bokhyllan så ökar chansen att vi plockar upp och bläddrar på de redan tummade sidorna.
De skönlitterära nätgemenskaperna på nätet växer och kommer att locka läsare även i framtiden. Däremot står vi inför utmaningen för hur dessa gemenskaper kan skapa nya läsare, utan att litteraturen stannar vid att vara en subkultur, ett intresse för redan intresserade. Risken med den nya tekniken är att den både skymmer både läsningen och läsaren. Inte helt obetydliga faktorer för vår framtida läsförmåga.