I onsdags förra veckan informerade Uppsala universitet om planerna för att bygga ett nytt förvaltningshus invid Botaniska trädgården. Mötet kommenterades av UNT:s Sebastian Johans i fredagens tidning (16/9). Han konstaterade att inte mycket nytt kom fram utan att debatten följde invanda hjulspår.
Jag som också närvarade vid mötet har dock en något annan bild av vad som framkom. Såsom jag uppfattade det lämnade Uppsala universitet walk over i den mest centrala frågan, nämligen om det föreslagna huset passar in i den kulturhistoriskt värdefulla miljön eller inte.
För de flesta är det bekant vid det här laget att förslaget innebär att en mycket stor byggnad i modernistisk stil ska uppföras intill Botaniska trädgården, som är en barockträdgård från 1700-talet.
Vid frågestunden var det därför en av åhörarna som frågade hur Uppsala universitet hade tänkt när det valt det aktuella förslaget. Vilka kriterier låg bakom beslutet?
Universitetet företräddes vid mötet av universitetsdirektör Ann Fust, som märkligt nog avstod från att svara på den frågan. Med på mötet fanns också prorektor Anders Malmberg och universitetets byggnadschef Lennart Ilke. Ingen av dem trädde heller fram och förklarade vilka kriterier man har använt för att bedöma förslagets kvalitet på denna punkt. I stället sa Fust att den frågan låg hos Uppsala kommun, vilket får sägas är bakvänt tänkt, eftersom det inte är kommunen som har tagit fram förslaget.
En annan frågeställare lyfte fram den skrivelse som länsstyrelsen ställt till kommunen där myndigheten är mycket kritisk till det aktuella förslaget: "Länsstyrelsen bedömer att byggnaden riskerar att dominera över och skapa en obalans i samspelet med slottet, Botaniska trädgården och andra värdefulla kulturhistoriska miljöer i området". Hur kunde länsstyrelsen komma till en helt annan slutsats än universitetet? Inte heller denna fråga kunde universitetets företrädare inte svara på.
Vid sidan av denna diskussion kunde man dock av sammanhanget förstå att det egentliga motivet bakom förslaget är att man vill ha en byggnad som symboliserar "vår tid". Hans Antonsson som representerade Akademiska Hus var mycket tydlig med att det åtminstone var deras uppfattning.
Den modernistiska stil som arkitektfirman 3XN specialiserat sig på är dock inte särskilt ny eller spektakulär, och Uppsala har redan ett antal liknande byggnadsverk: UKK, V-Dala nationshus eller Åhlénshuset. Sedan 1960-talet har alla nybyggnader i Sverige sett ut på samma sätt. Det finns i dag studenter vid universitetet vars föräldrar är yngre än den byggnadsstil som Akademiska Hus påstår är "modern".
Betydligt viktigare för Uppsala är de gamla miljöerna som Botaniska trädgården från 1700-talet. Det är dessa miljöer som satt Uppsala på kartan. Bygger vi bort dem anonymiseras vår stad. Uppsala bleknar bort, och suddas ut från kartan.
Så vad finns att göra? Börja om. Nog kan skickliga arkitekter rita ett modernt hus som ackompanjerar och framhäver barockträdgården i stället för att kasta en skugga över den?