Många minns sin barndoms bibliotek med saknad och värme. I vuxen ålder ser man sig nu kritiskt och oroat om bland datorer, webb-sidor, nya moderna medier och undrar om biblioteken har förirrat sig och glömt bort vad de egentligen ska vara till för - det vill säga kultur, kunskap och bildning.
Från min horisont, som bibliotekschef i Uppsala, ser jag att medielandskapet förändras - en berättelse kan ha många olika former. Sätten att kommunicera förändras. Smart-phones och Facebook banar nya vägar. Kraven som ställs på tillgänglighet, individuell anpassning och snabbhet gäller även för biblioteket. Samtidigt ser jag också att kärnan i folkbibliotekens uppdrag ligger fast. Det är formerna som ändras och måste ändras utifrån samtidens behov.
Problemet är att läsning och läsförståelse hos barn och unga minskar. Det finns belägg för att detta ökar risken för framtida utanförskap och arbetslöshet. I detta finns en jätteutmaning för föräldrar, bibliotek, skola och samhälle.
Det kan, som John Sjögren skriver, finnas en koppling mellan nedlagda bibliotek och barns läsning. Helt säkert är dock att det finns ett mycket starkt samband mellan utlåningen av barnlitteratur och hur många barnbibliotekarier det finns, det vill säga hur aktivt man arbetar med att stimulera barns läsning. I dagens Uppsala räcker det inte med att öppna sitt köttbullsdoftande bibliotek och invänta barnaskarorna. Dagens barnbibliotekarier arbetar kreativt och uppsökande, med berättelsen i centrum. Ingångarna till läsandet är många och det gäller att hitta den rätta för varje barn.
Ett nytt bibliotek har byggts i Stenhagen. Det är i första hand ett bibliotek för barn och unga. Det är även Gränbybiblioteket. Flera av stadsdelsbiblioteken har fått större och mer genomtänkta barnavdelningar, senast i raden det ombyggda Gottsundabiblioteket. Biblioteksmiljöns utformning är viktig även för barn. Den kan i sig väcka läslust.
Föräldrarna är viktiga. Att läsa högt för barn ökar deras läsförståelse. Att tyvärr allt färre läser högt – det kunde vi läsa i denna tidning för några dagar sedan. Biblioteket börjar stimulera föräldrar att läsa högt i samarbete med BVC och öppna förskolan. Skolan är viktig för att stimulera alla barn. Enligt skollagen ska alla barn ha tillgång till ett skolbibliotek. I Uppsala finns i dag samarbete mellan skolan och folkbiblioteken. Här finns också mycket mer att göra!
Nej, biblioteken har inte tappat bort sig, men verkar i ett mer komplext samhälle, där konkurrensen om människors tid är knivskarp. Vad vi behöver är ett medvetet och ökat arbete och samarbete kring barns och ungas läsning. Det är en framtidsfråga!
Till sist vill jag kommentera påståendet att ”huvudbiblioteken tenderar att locka en bildad medelklass”. Det är förstås helt felaktigt. Biblioteken är demokratiska mötesplatser för människor i olika åldrar, från olika kulturer och alla delar av samhället. Detta kan enkelt kontrolleras genom ett snabbt besök på Stadsbiblioteket.