Ett museum i utveckling?

Med rätt förutsättningar har Uppsala potential att profilera sig som betydande konststad. UNT:s konstkritiker Sebastian Johans ger en allt för dyster bild av Uppsala konstmuseum, skriver fyra representanter för konstmuseet och Uppsala kommun.

Kylig stämning. Det blir allt kyligare stämning i debatten om Uppsala konstmuseum. Frågan var museet ska vara placerat, i Slottet eller mer centralt beläget, har länge varit en omdiskuterad fråga.

Kylig stämning. Det blir allt kyligare stämning i debatten om Uppsala konstmuseum. Frågan var museet ska vara placerat, i Slottet eller mer centralt beläget, har länge varit en omdiskuterad fråga.

Foto: Sven-Olof Ahlgren

Kultur och Nöje2014-01-12 08:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Uppsala som konststad är en stad i utveckling och vi gläds åt det starka engagemang som rekrytering av ny konstmuseichef väcker. Det är absolut tid för nytändning. Som Sebastian Johans mycket riktigt framhåller är det viktigt att rekryteringen av ny chef för Uppsala konstmuseum sker utifrån visionen av vilken konstverksamhet vi vill ha i framtiden. Med rätt förutsättningar har Uppsala potential att profilera sig som betydande konststad både regionalt, nationellt och internationellt. Här har konstmuseet en central roll att axla, både som kunskapsnav och som motor i utvecklingen.

Johans artikel ger dock en bild av konstmuseet som vi inte känner igen. Vi kan konstatera att relationerna idag är goda mellan museet och Uppsala kommuns kulturnämnd och kulturkontoret. Vi för en öppen dialog kring uppdraget och arbetar gemensamt för att utveckla verksamheten till att bli både en starkare röst i det offentliga samtalet och en angelägen mötesplats för uppsalabor och besökare. Det finns för närvarande inte heller någon åsikt om att uppdraget är för detaljstyrt.

Konstmuseets verksamhet präglas av att diskutera och problematisera såväl samtida som äldre konstuttryck. En lokalt förankrad konst- och designhistoria är efterfrågad av besökarna och en viktig del av museets identitet liksom en konstpedagogisk verksamhet av hög kvalitet. Vilken form och innehåll verksamheten ges är upp till konstmuseets chef att utforma efter sin konstnärliga vision för museet.

Samlingarna har ofta debatterats, men det är inte många som har insyn i vad de faktiskt innehåller och vilka styrkor och svagheter som finns. Museet arbetar med att både stärka samlingarna genom nyförvärv och att göra dem mer tillgängliga. Under 2014 kommer flera centrala konstverk av nationell klass att lyftas fram i utställningar, liksom Upsala-Ekebysamlingen. Hur angelägna konsthistoriska utställningar som bygger på samlingarna blir, avgörs också av vilka samtida perspektiv och metoder som används.

Under Fredsåret 2014 presenteras utställningar med flera internationellt etablerade konstnärer. I maj återkommer Friktioner – Internationell performancekonstfestival. Festivalen är ett exempel på hur internationella perspektiv vitaliserar det lokala kulturlivet och skapar en plattform för samarbeten och konstnärliga experiment.

Den kostnadsfria pedagogiska verksamheten för skolelever är en mycket viktig del i museets arbete, likaså programverksamheten kring utställningarna som vänder sig till alla besökare. Uppsala konstmuseum samarbetar med flera olika parter som till exempel Uppsala universitet, föreningar, museer och forskare i olika projekt. Uppsala konstmuseums verksamhet är redan idag omfattande och uppskattad, men utvecklingspotential finns.

Vi hoppas att presumtiva sökande till chefstjänsten inte ska låta sig avskräckas av Sebastian Johans dystra bild av Uppsala konstmuseum. Utan tvärt om se de möjligheter som finns i museets engagerade och kompetenta medarbetarstab och de utvecklingsmöjligheter som finns. Vi ser fram emot att välkomna en ny museichef som vill anta utmaningen att göra verklighet av de visioner som finns för ett nytt konstmuseum och vara med och utveckla Uppsala som konststad.