Mordet på en kulturmiljö
DEBATT. Att Carolinas läsesalar ska stängas är förskräckande, skriver Mats Rydén.
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
En sådan miljö ger man sig inte på utan förödande konsekvenser för människor.
Att nu Carolina Redivivas läsesalar, med undantag av en, ska stängas är förskräckande och, i ett humanistiskt perspektiv, obegripligt. De ekonomiska skäl som anförs ter sig i sammanhanget futtiga. Sker för övrigt något liknande vid andra forskningsbibliotek i vårt land?
Ansvariga myndigheter borde här ta sitt ansvar för det ovärderliga kulturella arv de har att förvalta, ur nationella och internationella synvinklar.
Datorer i tjänsterum och privata arbetsrum tenderar att avfolka forskarsalarna. Men globala tekniska framsteg får inte ta död på lokala, ofta tvärvetenskapliga forskarmiljöer. Tradition och förnyelse
kan kombineras. Besök på till exempel Kungliga biblioteket i Stockholm och Stockholms universitetsbibliotek rekommenderas.
Stängningen av Carolinas forskarsalar innebär också en förskingring eller komprimering av dess utomordentligt värdefulla och lättillgängliga referensbibliotek, som dagligen utnyttjas av ett stort antal forskare inom olika discipliner. Ett sådant referensbibliotek, som representerar de mest skilda ämnen, kan inte ersättas, om än kompletteras, med upplysningar på nätet.
När jag var i tjänst tog jag alltid mina nya doktorander till Carolina för att där orientera dem om bibliotekets referenslitteratur, särskilt den språkvetenskapliga. Detta för att ge de unga forskarna en levande bokkontakt.
Som Lars Furuland påpekar i UNT 28/11 måste omedelbara konsekvensundersökningar göras om de beslutade eller planerade inskränkningarna av forskningsmöjligheterna på vårt vittberömda universitetsbibliotek, vår stads kulturella flaggskepp.