Universitetets planer på en ny administrationsbyggnad har mött hårt motstånd. För en arkitekt som ser stadens dynamik och utveckling som den viktigaste frågan i värderingen av nya projekt är stora delar av kritiken svår att förstå
Tomten i hörnet Norbyvägen och Dag Hammarskjölds väg är i dag en parkering. Tidigare har här legat en plantskola, men åtminstone sedan PO Hallmans stadsplan från 1920-talet har den varit föremål för byggnadsplaner. I tjugotalsplanen såg man inga problem med en ganska massiv och monumental bebyggelse kring slottet och Botaniska trädgården. Detta naturligtvis för att den har ett mycket strategiskt och centralt läge, vid slottet, Botaniska trädgården, Akademiska sjukhuset och stora delar av universitetets lokaler.
Kritiken mot projektet har i huvudsak varit av tre slag:
För det första pratar man om att det nya huset minskar de historiska värdena i omgivningen.
Slottet och Botaniska trädgården har allt att vinna på att ingå i ett levande samband av byggnader med en modern användning. Det ger ökad användning av de historiska miljöerna. Det ger dem ett sammanhang som skapar deras mening. Den fantastiska 1700-talsmiljön i Botaniska trädgården blir inte bättre av att den har en grusparkering bredvid sig. I stället är den kontrast som skapas av en modern byggnad invid den historiska miljön till nytta för båda.
3XNielsen är ett av Nordens mest kunniga och meriterade arkitektkontor och en byggnad från dem kommer garanterat att vara av hög kvalitet. Kontoret
har ritat kulturhus och stora institutionsbyggnader i känsliga miljöer över hela Europa.
För det andra befarar motståndarna att det nya husets höjd konkurrerar med Slottet.
Pedagogikum har fyra våningar mot Norbyvägen. Det har enbart slutna gavlar mot Norbyvägen och entrén en bit in i kvarteret. Stadslivsmässigt ger det mycket lite tillbaka till platsen. Den planerade administrationsbyggnaden blir något högre. Den har sex våningar i hörnet närmast Pedagogikum och hörnet mot Dag Hammarskjölds väg och Slottet blir tre våningar. Det motsvarar ungefär höjden till borggården. Till Slottets sockel är det långt kvar. Byggnaden får sin huvudentré som ett torg i hörnet mot Slottet och en offentlig genomgångsmöjlighet som mynnar mot Pedagogikums entré. Även längs Norbyvägen mot Pedagogikum finns en entré. Detta ger platsen den komplexitet och de samband som saknas.
Den tredje åsikten från motståndarsidan är att man bör bygga någon annanstans.
Det är mycket viktigt för Uppsala som stad att dess viktigaste och mest kända institution och arbetsgivare kan fortsätta ha sina ledningsfunktioner inom staden och inte väljer att flytta längre ut från stadskärnan. Den aktuella tomten är en av mycket få, om inte den enda, som har plats för en tillräckligt stor byggnad utan att ligga helt utanför universitetets och stadens sammanhang.
Kärnpunkten i kritiken uppfattar jag som en oro för att den historiska miljön i Uppsala ska gå förlorad. Om man vill värna om den bör Uppsala satsa på att rusta upp stråket från S:t Eriks torg via Domkyrkan, förbi Carolina Rediviva och universitetets andra märkesbyggnader och vidare upp mot Slottet och Botaniska trädgården. Rätt markbeläggning, belysning och eventuellt kompletterande småskalig bebyggelse i kvarteret Ubbo skulle ge Uppsalas viktigaste historiska stråk den värdighet det förtjänar. I samband med Drottninggatans upprustning till "paradgata" bör trafiksituationen omordnas så att biltrafiken mellan slottet och Botaniska trädgården samt utanför Carolina Rediviva inte längre har det visuella övertaget.
Om detta stråk avslutas med Sveriges främsta universitets nya huvudbyggnad i hög internationell arkitektonisk klass skulle det bara förstärka känslan av historisk kontinuitet.
Bygg universitetets nya administrationsbyggnad i kvarteret Plantskolan, men gör det med höga krav på fasadformgivningens kvalitet och utformningen av de publika delarna!