Ett rum för konsten saknas i staden som vill vara världsklass. Fullmäktige beslutade 2005 att undersöka möjligheterna att utveckla ett nytt konst- och kulturhus. 2009 tas frågan upp av en ny majoritet i stadshuset. De uppdrar åt kulturnämnden att undersöka möjligheterna för ett framtida konstmuseum med en annan placering än i slottet.
Nämndens ordförande (FP) utför uppdragen genom att beställa en utredning, som undersöker enbart Slottet som alternativ. När ordföranden nu lovordar utredningen snickrar hon egenhändigt ihop en långbänk. Så länge alternativen inte är undersökta kommer de att spöka i debatten.
Borta är tillfället att skapa en tidstypisk byggnad för konsten. Vi behöver inte fundera över vilken plats som lämpar sig utifrån stadsrummets utveckling. Möjligheterna att förutsättningslöst formulera behoven är bortblåsta.
Utredningen framhåller självklarheter, som att Slottet är en kulturhistorisk intressant byggnad på en vacker plats. De presenterar ett kostsamt förslag till nya rum genom att gräva i borggården. Om detta kan förvandla slottet till en byggnad, som uppfyller dagens krav på en lättillgänglig mötesplats innebär en utmaning, skriver de själva.
Platsens svaga punkt är att ligger där det alltid har legat. Att det tar tio minuter att gå från stationen fram till Nedre Slottsgatan framhålls. Och sen då? Så här beskrivs utredningens ofinansierade förslag. En kommunikationslänk som smidigt tar besökaren upp för åsen. En hiss, lift, rulltrappa eller luftburen spårtaxi.
Utredningen lyfter gamla frågor. Det finns samlingar av konst och antik, främst i Uppsala universitets ägo, som i dag inte visas. Förhoppningen är att det ska bli fart på samarbetet. Mellan raderna lockas Upplandsmuseet uppför backen. Man vill blåsa liv i museumstråket, ett utdraget stråk som saknar stadsliv. Att staten gör investeringen ses som en fördel, men blir kostnaderna för skattebetalare mindre för det? Enligt utredarnas gissning av kostnaderna för hyran och driften kommer det att krävas en exempellös höjning av kulturbudgeten.
För att nå en besöksökning från trettio tusen till trehundratusen ska Uppsalaborna själva hitta dit. Då måste det finnas sammanhang där man själv kan skapa och bli intresserad av konst. Bild i skolan ska vara på topp. Ateljéföreningar och små rum för konsten som Å-huset och Konsthuset ska vattnas. Man kan inte minska bidragen till studieförbunden med deras tradition av konstcirklar och projektstöd.
Paralleller dras till tillkomsten av Konserthuset. Det är bra, men glöm då inte att Uppsala Konsert & Kongress tog fart när planerna frikopplades från befintliga byggnader, där även Slottet och Rikssalen fanns med. UKK tog fart när förhoppningarna om bidrag från universiteten och näringslivet lades åt sidan. UKK tog fart när man valde en plats, som bidrog till utvecklingen av stadsrummet och utlyste en arkitekturtävling. Viktigast var kanske att det uppstod en ny politisk majoritet av FP, S och V. Partier som var överens om att en bra kulturell infrastruktur är en angelägenhet för politiken.
Blås gärna liv i Uppsala slott. Gör ett besökscentrum med mat och kafé. Visa Uppsala universitets samlingar. Göm inte Upplandsmuseets skatter i ett magasin i Morgongåva. Men blanda inte ihop detta med Uppsalas behov av en konsthall, ett nytt rum för konsten. Det behöver inte vara i världsklass, men kanske i nationell klass.