Sveland-debatten tycks ge Sveland rÀtt - och fel

KOMMENTAR. I frÄga om feminism vÀljer mÄnga att se alltför svartvitt, skriver Lisa Irenius.

Lisa Irenius

Lisa Irenius

Foto:

Kultur och Nöje2013-03-11 16:41
Det hĂ€r Ă€r en debattartikel. Åsikterna i texten Ă€r skribentens egna.

”Barockt att inga medier vĂ„gar kritisera Sveland”, lyder rubriken till en text av Johan Hakelius i Aftonbladet 11/3. Han skriver att mediernas mottagande av Maria Svelands bok Hatet – en bok om antifeminism har varit helt okritiskt, ja en ”ideologisk disciplinering som fĂ„r rĂ€ttroende att sjunga i kör och kritiker att hĂ„lla tyst”. Hakelius menar vidare att han har stött pĂ„ ”ett undantag”, nĂ€mligen en text i den socialistiska tidningen Flamman.

Hakelius fĂ„r snart svar pĂ„ tal av Svenska dagbladets kulturchef Martin Jönsson: ”Ja, barockt Ă€r ett bra ord. Men det ska nog snarare anvĂ€ndas om det Hakelius sjĂ€lv skriver.”

Och det Ă€r bara att hĂ„lla med Jönsson: Hakelius förbiser kontroversen pĂ„ GrĂ€vseminariet i Göteborg i helgen, dĂ€r bland annat Janne Josefsson gick till hĂ„rt angrepp mot Maria Sveland (sĂ„ pass att 15 grĂ€vande journalister i ett debattinlĂ€gg skrev att hon blev ”attackerad pĂ„ ett sĂ€tt som liknade mobbning”).

Hakelius förbiser ocksĂ„ att Svelands bok faktiskt har fĂ„tt fler kritiska recensioner Ă€n den i Flamman. HĂ€r i UNT skrev till exempel Therese Eriksson att ”i Maria Svelands feministiska vĂ€rldsbild Ă€r det ofta rĂ€tt trĂ„ngt. Hur mycket jag Ă€n hĂ„ller med henne, Ă€r det svĂ„rt att skaka av sig kĂ€nslan av att hon anser att det finns ett rĂ€tt sĂ€tt att vara feminist pĂ„ – och Ă€ven om jag nu rĂ„kar passa in i den formen, vill jag inte vara del av ett sammanhang (det vita, medie-medelklassfeministiska) som faktiskt exkluderar andra relevanta perspektiv av bara farten. Det blir syrefattigt.”

Eriksson konstaterade vidare att ”ett av de större problemen i Svelands bok Ă€r att hon klumpar ihop alla sina kritiker, eller alla som vĂ€drat nĂ„gon form av kritik mot feminismen, till en och samma.”

Men till skillnad frĂ„n Johan Hakelius – som i den hĂ€r frĂ„gan bara verkar se svart eller vitt - lyfte Therese Erikssons nyanserade recension Ă€ven fram en rad positiva aspekter med boken, som att den lyfter relevanta exempel pĂ„ ett alarmerande hat mot feminister och kvinnor.

Den som lĂ€ser i kommentarfĂ€ltet under Martin Jönssons artikel fĂ„r ocksĂ„ bevis pĂ„ att Maria Sveland verkligen Ă€r nĂ„got pĂ„ spĂ„ren med sin bok: det finns mĂ„nga som avskyr feminismen. I ena kommentaren ”hĂ€rskar statsfeminismen”, i den andra Ă€r den ”död”.

Som Therese Eriksson konstaterar i sin recension: ”Maria Sveland har en viktig poĂ€ng nĂ€r hon skriver om hur sjĂ€lva feminismen misstĂ€nkliggörs, i stĂ€llet för de problem den sĂ€tter under luppen”.

I Ätminstone den frÄgan har Sveland-debatten givit Sveland rÀtt.