Till försvar för dansmusiken

DEBATT. Dans är välgörande och bör ej straffas skattemässigt, men i dag missgynnas dansande publik på ett orimligt sätt, skriver Anders Åkesson (C).

Dansföreställningen(Dans med vuxna) på UKK

Dansföreställningen(Dans med vuxna) på UKK

Foto: Tomas Lundin

Kultur och Nöje2013-01-25 10:37
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Den som arrangerar konsert för en sittande publik betalar moms på sex procent. Om publiken däremot skulle stå upp och dansa – vilket ofta är en stor del av behållningen med konserter – så drar momsen i väg till 25 procent. Det saknar självfallet all form av rim och reson och skapar en orättvisa mellan olika kulturyttringar.

Dans av olika slag är en stor och stark folkrörelse som ekonomiskt särbehandlas på ett oacceptabelt sätt. Kulturyttringen dans fyller restauranger, nattklubbar och andra lokaler – vecka efter vecka, år efter år. Man kan även framhålla dansens viktiga sociala funktion och belysa folkhälsoaspekter med den fysiska aktiviteten dans innebär, men i slutet handlar det främst om en rättvisefråga.
Den restaurang, förening eller dansarrangör som satsar på den här typen av tillställningar får alltså ständigt leva med ett ekonomiskt handikapp jämfört med konkurrenter som vänder sig till sittande publik. Centerpartiet menar att minskade kostnader i form av en lägre momsnivå skulle utjämna orättvisorna som dansarrangörer i dagsläget lever med. Det skulle också ge orkestrar och dansband bättre möjligheter att överleva på sin verksamhet.

Vi har motionerat i Sveriges riksdag för att få en ändring till stånd. Vi tycker att det borde finnas en bred enighet i att göra denna förändring. Givetvis förstår vi värdet av att beskatta verksamheter, men vi ser också att det skiljer 19 procent i skattesats mellan en stående och en sittande publik.
Det är en fullständigt ologisk skillnad som gör avsevärd skillnad mellan parter som befinner sig på samma dansbana.