Replik: Osaklig kritik av lärarutbildningen löser inte problemen

Moderat Skolungdom kallar lärarutbildningen för en skamfläck. Men den har blivit bättre, skriver Esbjörn Larsson, dekanus

Det är fel att skylla på lärarutbildningen som skolans problem, skriver debattören.

Det är fel att skylla på lärarutbildningen som skolans problem, skriver debattören.

Foto: Elin Sandow

Replik2024-09-14 06:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

REPLIK

Det är tråkigt att Moderat Skolungdom (UNT 30/8) väljer att upprepa en lika välspridd som osaklig kritik som går ut på att svensk lärarutbildning är orsaken till skolans utmaningar.  

Det faktum att vi idag har fler platser än antalet sökande till vissa lärarutbildningar framhålls av skribenterna som skäl för att göra om lärarutbildningarna i grunden, samtidigt som man hävdar att antagningskraven är lägre för lärarprogrammen än för mer välsökta utbildningsprogram. 

Vad gäller det andra påståendet bygger det på en sammanblandning mellan behörighetskrav och det meritvärde som krävs för att antas. Sanningen är att behörighetskraven för antagning till flera lärarprogram faktiskt är mer omfattande än för antagning till juristprogrammet och psykologprogrammet. I stället är det konkurrensen om platserna som gör att det behövs en högre meritpoäng för att få plats på något av de två sistnämnda.

undefined
Lärarutbildningen är mer krävande idag än på 1990-talet, skriver Esbjörn Larsson.

Skillnaden i antalet sökande per utbildningsplats har flera förklaringar. En är att lärarprogrammen är stora utbildningar där samhällets behov är större än antalet sökande. En annan är att utbildningarna är långa och att det i många fall finns möjlighet till både bättre arbetsvillkor och högre status för den som väljer en annan utbildning.

Det är frågor som rör denna problematik man bör ägna sig åt för att få fler att vilja bli lärare. Att som Moderat Skolungdom föreslå lämplighetstest är ingen lösning. Försök har redan visat att antagning utifrån betyg ger ungefär samma resultat som att använda skriftliga test och intervjuer.  

En annan missuppfattning är att antalet sökande per plats är ett slags indikator på utbildningars kvalitet. Med lärarutbildningen som exempel kan man se att så inte automatiskt är fallet. Den utbildning som lärarstudenter erbjuds i dag är betydligt mer krävande än den utbildning som gavs på 1990-talet när det krävdes högre meritvärden för att antas. Dagens utbildningar är också på ett helt annat sätt än tidigare förankrade i aktuell forskning.

Bland Moderat Skolungdoms olika förslag finns det dock ett som är lovvärt. Om man från politiskt håll kunde hämta inspiration från Finland vore mycket vunnet. I Sverige tillhör lärarutbildningarna de mest politiskt reglerade universitetsutbildningarna, medan man i Finland har avhållit sig från att detaljstyra lärarutbildningarnas innehåll. Här har Sverige en del att lära!