REPLIK
Var fjärde student i Sverige har någon gång under de senaste tre månaderna känt skam över sin ekonomi, det skriver Bluestep Bank och Riksförbundet Hjärnkoll i sin debattartikel (UNT Debatt 8/1).
Visst stämmer det de skriver – att höga hyror, osäkra andrahandskontrakt och stigande levnadskostnader bidrar till ekonomisk stress. För att vända utvecklingen föreslår debattörerna bland annat att höja studiemedlen. De vill ge studenter en ekonomisk grund att stå på.
De vill även satsa på studentbostäder, ge studenter ekonomisk rådgivning och införa ett statligt startlån för att få in studenter på bostadsmarknaden. Genom detta menar debattörerna att vi säkrar en välutbildad arbetskraft och ett välmående samhälle.
Jag undrar om vi verkligen gör det?
För att säkra en välutbildad arbetskraft krävs mer än att studenter får sin ekonomi att gå runt. Det krävs att de genomför sina studier och har de bästa förutsättningarna att göra det. Precis som debattörerna skriver har många studenter svårt att ha råd med kurslitteratur. Vi måste börja där. Att höja studiebidraget innebär en förbättrad ekonomisk situation för studenter, men det innebär inte att de nödvändigtvis lägger pengarna på just kurslitteratur.
Under senare år har marknaden för kurslitteratur präglats av flera utmaningar, med vikande försäljning som följd. På två år har försäljningen av ny kurslitteratur minskat med hela 40 procent. Det är så illa att delar av den högre utbildningen riskerar att snart stå utan aktuell svensk kurslitteratur.
Det är ett hot mot Sverige som kunskapsnation.
Sverige befinner sig, som utbildningsminister Johan Pehrson (L) pekat på, i en läskris. För att ta oss ur den krisen behöver vi se till att pengarna hamnar där de gör som mest nytta. Vi vill därför lägga till ett viktigt förslag som debattörerna glömde:
Inför ett öronmärkt studiebidrag på 1000 kronor för inköp av kurslitteratur.
Säkrar vi inte först kurslitteraturens framtid kan vi inte säkra en välutbildad arbetskraft och ett välmående samhälle.