Äganderätt framför allemansrätten

Det är en lögn att allemansrätten skulle vara en gammal svensk sedvänja, skriver Gunnar Wiktorsson i en replik till Maria Weimer.

Uppsala2012-03-30 00:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

REPLIK. Upprepas en lögn tillräckligt många gånger, blir lögnen så småningom en etablerad sanning. Detta visar Maria Weimer (UNT 23/3) när hon upprepade gånger påstår att allemansrätten skulle vara en ursvensk sedvänja.

Så som jag visat boken Den grundlagsskyddade myten finns det inga belägg för påståendet om allemansrätten som en gammal ursvensk sedvänja. Begreppet lanserades i stället i samband med fritidsutredningen 1940 för att ge de nya semesterfirarna tillgång till andras marker i stället för kostsamma statliga fritidsreservat.

Utredningens sekreterare gjorde gällande att det faktum att 1864 års strafflag inte uttryckligen räknade upp vissa företeelser som straffbara skulle vara uttryck för en ”alle mans rätt”. Det finns inga hållbara belägg för att så skulle vara fallet.

Förklaringen ur ett genusperspektiv är i stället att sådana naturalster som blommor, bär och svamp hörde vid tillkomsten av 1734 års lag till den kvinnliga sfären och kvinnornas värv osynliggjordes av lagen. Tagande av sådana naturalster som kunde användas inom jordbruk och bostadsskötsel, och alltså tillhörde den manliga sfären, straffades av lagen.

Rätten till bären och svampen reglerades inte inom straffrätten, utan av husbondeväldet, alltså av de patriarkala strukturerna. Kvinnan var i likhet med drängar och pigor underordnad husbonden i det så kallade hjonelaget och straffades inom ramen för husagan.

I vårt grannland Finland hade man kring förra sekelskiftet i stället anammat en liberal tolkning: det som inte uttryckligen var straffbart reglerades i stället civilrättsligt.

I det liberala projektet har alltid legat att avskaffa feodala och patriarkala strukturer och ersätta dem med ett civilt samhälle som värnar enskild äganderätt, näringsfrihet och personlig integritet. Det är beklagligt att Maria Weimer i stället klamrar sig fast vid gamla förlegade synsätt.

Som medborgarrättsrörelsen påpekat i en skrivelse till regeringen är det angeläget att det liberala projektet fullföljs även vad gäller allmänhetens tillgång till naturen.

Gunnar Wiktorsson

författare till Den grundlagsskyddade myten

UNT 30/3 2012

Läs mer om