För att vetenskapen ska kunna fullgöra sin grundlÀggande uppgift att förklara och förstÄ vÀrlden mÄste den stÄ fri frÄn politiska krafter. Men i Sverige gÄr utvecklingen i motsatt riktning, mot större politisk styrning och mindre inflytande för akademikerna sjÀlva. En kritisk grÀns har överskridits i och medatt Sverige nu flagrant bryter mot Unescos principer för vetenskapens sjÀlvstÀndighet. Den tilltrÀdande regeringen har en viktig och akut uppgift i att informera sig om lÀget och formulera ÄtgÀrder för att Äteskapa och skydda den akademiska friheten.
Ett tillstÄnd dÀr politiska krafter fÄr diktera vetenskapens slutsatser Àr oförenligt sÄvÀl med vetenskapens grundlÀggande principer sÄvÀl som med ett öppet demokratiskt samhÀlle. Att det leder till ett stagnerande samhÀlle Àr en av lÀrdomarna man kan dra ur Sovjetunionens fall dÀr vetenskapsmÀn tvingades verka under en statsideologisk tvÄngströja.
För att förebygga att det hĂ€nder igen har internationella organisationer som FN-organet Unesco stĂ€llt upp grundlĂ€ggande principer för hur akademin ska förvaltas (âRecommendations concerning the status of higher-education teaching personellâ, 1997). MedlemslĂ€nderna och deras högskolor förpliktar sig att göra allt för att dessa principer ska uppfyllas. DĂ€r ingĂ„r exempelvis en hög grad av autonomi och kollegialt styre dĂ€r tanken Ă€r att vetenskapen sjĂ€lv Ă€r mest kompetent att avgöra vad som Ă€r bra vetenskap, vilka nya forskare som Ă€r mest kompetenta och dĂ€rför ska rekryteras och sĂ„ vidare. Vetenskapens sjĂ€lvstĂ€ndighet Ă€r bĂ„de ett vaccin mot totalitĂ€ra krafter och otillbörligt politiskt inflytande och samtidigt en garant för hög kvalitet inom utbildning och forskning.
Det Àr dessa principer som Sverige nu flagrant bryter mot. En aktuell studie gjord av statsvetare vid Uppsala universitet visar att av tio granskade högskolar nÀstan alla valt att nedmontera det kollegiala styret.
LÀrare och forskare vÀljer inte lÀngre sina egna chefer, som sedan efter mandatperioden ÄtergÄr till forskar- och lÀrarrollen. Kollegiala organ, om de ens finns kvar, Àr inte lÀngre beslutsfattande utan endast rÄdgivande.
I flera fall har sjĂ€lvstyret helt avskaffats. Det gĂ€ller till exempel LuleĂ„ tekniska högskola och Malmö högskola. LinnĂ©universitetets rektor har i medierna öppet tagit avstĂ„nd frĂ„n Unescos regler. Ăven universitet som Göteborg med lĂ€ngre akademisk tradition ligger illa till. Det kan dĂ€rför betraktas som sĂ€kerstĂ€llt att Sveriges forskningspolitik inte lĂ€ngre Ă€r i fas med den internationella standard som rĂ„der pĂ„ omrĂ„det. SjĂ€lvstyret har ersatts av ett rektorsvĂ€lde, dĂ€r rektorn utser cheferna och regeringen behĂ„ller kontrollen över vem som blir rektor. DĂ€rmed ökar den politiska och ideologiska styrningen, pĂ„ vetenskapens bekostnad.
Att hotbilden Àr reell illustreras av ett aktuellt fall som uppmÀrksammades i media dÀr en minister i ett regeringsbrev dikterade de slutsatser som forskarna vid Sveriges lantbruksuniversitet skulle presentera som sanna vid en konferens i Brasilien.
Det gÀllde att stÀrka bilden av Sverige internationellt genom att pÄstÄ att den svenska förvaltningsmodellen för jordbruk Àr överlÀgsen andra lÀnders modeller, en slutsats som forskarna sjÀlva betrakade som ogrundad och etnocentrisk. Forskarnas roll blev att sÀtta vetenskapens stÀmpel pÄ en tes som politiken pÄ förhand bestÀmt Àr sann. Det hela drevs till det absurdas grÀns nÀr forskarna Àven mÄste medverka i en reklamfilm för den svenska modellen.
I linje med denna utveckling kunde den organisation som vi sjĂ€lva representerar, Academic Rights Watch, under 2013 dokumentera ett stort antal krĂ€nkningar av akademikers yttrande- och meddelarfrihet (www.academicrightswatch.se). Professorer var en gĂ„ng i tiden oavsĂ€ttliga och kunde uttrycka Ă€ven obekvĂ€ma och politiskt inkorrekta uppfattningar, och dĂ€rmed effektivt korrigera de vĂ€rsta politiska felstegen. Men i den nya managementideologins vĂ€rld har de ingen speÂciell status, utan av dem krĂ€vs framför allt lojalitet mot högskolans âvarumĂ€rkeâ. Ăven pĂ„ denna punkt strider politiken mot Unescos regler dĂ€r akademikers yttrandefrihet framhĂ„lls som central.
Ingen som satt sig in i lÀget kan lÀngre tro att regering eller högskolor gjort allt för att uppfylla Unescos principer. TvÀrtom inriktar de sig pÄ att omstrukturera forskning och utbildning efter politiska och ideologiska intressen.
I detta ligger en nÀstan ofattbar klÄfingrighet och brist pÄ respekt för vetenskapen och för internationella organ. Det Àr oroande att svenska universitet och högskoler nu vÀljer att isolera sig internationellt. Det reser frÄgetecken inte bara kring den svenska demokratins utveckling, utan Àven kring kvaliteten hos svensk forskning och undervisning.
FrÄgan Àr central för Sveriges framtid. Vi vill dÀrför uppmana tilltrÀdande regering att informera sig om lÀget och redovisa sin syn pÄ vilken politik den vill driva för svensk högre utbildning och forskning. Och, inte minst, ange hur man ser pÄ det svenska vÀgvalet att bryta med Unescos principer om vetenskapens sjÀlvstyre.
Jens Stilhoff Sörensen
universitetslektor i globala studier vid Göteborgs universitet och forskare
vid Utrikespolitiska Institutet
Erik J Olsson
professor i teoretisk filosofi vid Lunds universitet