Videon är inte längre tillgänglig
Samhället genomsyras av heteronormativitet. Det innebär att heterosexualitet ses som norm medan allt det som inte ryms däri betraktas som avvikande och mindre värdefullt. Studier visar att bemötandet av hbt-personer har stora brister inom både vård och omsorg. Och detta trots att äldreomsorgen ska vara fri från fördomar samt diskriminerande attityder och förhållningssätt på grund av sexuell läggning och könsöverskridande identitet eller uttryck.
Vänsterpartiet vill hbt-certifiera ett äldreboende i Uppsala kommun för att skapa en plats dit homo- och bisexuella samt transpersoner kan söka sig, känna sig trygga och inte riskera dåligt bemötande. Att vara gammal och skröplig är i sig en utsatt position, att dessutom vara hbt-person gör läget än mer ömtåligt. De flesta hbt-människor mår bra, men bland dem som inte mår bra är hälsan generellt sett sämre bland homo- och bisexuella än bland övrig befolkning. Hälsan är generellt sett mycket sämre bland transpersoner än bland övrig befolkning.
Hbt-certifiering av ett äldreboende i Uppsala kommun är ett steg i rätt riktning. Certifieringen innebär att personalen ges kunskap och redskap för att aktivt och kontinuerligt kunna arbeta för att skapa en öppen och inkluderande arbetsmiljö samt ett välkomnande och respektfullt bemötande av de boende utifrån ett hbt-perspektiv. Hbt-kunskap förbättrar också klimatet på arbetsplatsen och bemötandet av anhöriga.
Utbildning och hbt-certifiering erbjuds sedan 2008 av RFSL (Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter). Erfarenheter visar att normkritik inte bara förbättrar förhållandet för hbt-personer utan även gör personalen uppmärksam på andra kategorier som kön, etnisk tillhörighet, religion, funktionshinder och ålder.
Äldre hbt-personer har haft en jämförelsevis tuff livsresa. Homosexuella som i dag är 85 år hann bli 18 innan homosexualitet avkriminaliserades 1944 och 56 innan homosexualitet upphörde att vara sjukdomsklassificerat 1979.
Många har som ett resultat av detta valt att hemlighålla viktiga delar av sina liv, som förälskelserna, livspartnern eller sorgen när ens käraste gått bort. Sådant som tillhör det viktigaste i en människas liv har av det omgivande samhället setts som smutsigt och föraktligt, något som måste döljas.
Därför berättar få äldre spontant om sina liv. Samtidigt är det så mycket man som äldreomsorgspersonal bör veta om en människa för att kunna ge bra vård och omsorg. Inom äldreomsorgen måste det till exempel finnas en öppenhet för att brukarens vän eller bekant i vissa fall kan vara livspartnern, något man bara berättar om man känner förtroende för personalen. Det krävs kunskap, förståelse och respekt för att aktivt lyssna och ställa de rätta frågorna. Att vara lyhörd när beslut tas om vem som har rätt att ta del av medicinska uppgifter, val av behandling och annat som närmast anhörig brukar vara delaktig i.
Hbt-personer omges inte per automatik av nätverk och familj. De flesta i den äldre generationen saknar barn och barnbarn. Det måste inom äldreomsorgen finnas en medvetenhet om och beredskap för att anhöriga till hbt-personer kan ha tagit avstånd från dem eller inte alltid agerar efter den äldres bästa, anhöriga kan till exempel vara fientligt inställda eftersom de inte accepterar den sexuella läggningen.
Det är viktigt att vara lyhörd för och respektera att den eller de personer som den äldre själv uppfattar som närstående, vän eller livspartner, också behandlas som detta.
Alla äldre, även hbt-personer, har rätt till ett värdigt bemötande, att bli respekterade, bemötta och sedda som dem de är. Vänsterpartiet föreslår därför att Uppsala kommun inleder arbetet med att tillgodose hbt-personers behov genom att hbt-certifiera minst ett äldreboende.
Ilona Szatmari Waldau
kommunalråd (V)
Jeannette Escanilla
ledamot i äldrenämnden (V)
Margareta Inninger (V)
UNT 18/10 2011