Alliansens skolpolitik räcker intPartisekreterarna i Alliansen anser (UNT 5/12 att skolorna förändras till det bättre. Ny skollag, nya läroplaner, nytt betygssystem och satsningar på lärarnas utbildning och karriärmöjligheter kommer att leda till en skola med bättre resultat och kvalitet. De pekade också på betydelsen av satsningen på lektorat i Uppsalas gymnasieskolor och på möjligheten att stärka kopplingen mellan utbildning och arbete.
Till stor del går det att stämma in i partisekreterarnas bedömning. Men gör vi tillräckligt för att få bra resultat i Uppsala? Investerar vi tillräckligt i skola och utbildning för att vi ska kunna konkurrera med kunskap och kompetens och så att de som blir äldre kan leva någorlunda bekymmerslöst trots att allt färre ska försörja dem? Om 50 år jobbar fortfarande de som idag går i skolan.
Kommunfullmäktiges inriktningsmål anger att resultaten i skolorna ska var bland de bästa i landet. Och utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden, som är ansvarig för gymnasieutbildningen, har som effektmål angett att Uppsala ska tillhöra den bästa fjärdedelen av landets kommuner med avseende på skolresultaten.
Om vi utgår från Sveriges Kommuners och Landstings (SKL) jämförelser 2012 av gymnasieskolorna i landets 290 kommuner - hur väl eleverna lyckas med gymnasiestudierna - är Uppsala bäst när det gäller andel elever som direkt går över till universitet och högskola. Det är givetvis bra. När det gäller genomsnittlig betygspoäng får Uppsala plats 55, det vill säga ingår i den bästa fjärdedelen. Men när det gäller ett tiotal andra indikatorer hamnar Uppsala längre ner på listan och i något fall bland de sämsta kommunerna. Det gäller till exempel andel elever som fullföljer gymnasieutbildningen inom tre år, där Uppsala intar plats 284 av landets kommuner. Andel elever som etablerat sig på arbetsmarknaden två år efter avslutad gymnasieutbildning ger plats 172. Det är placeringar som vi inte vill acceptera.
En berättigad fråga är varför Uppsala, med kanske en av landets mest välutbildade invånare, inte når bättre resultat. Till någon del kan det förklaras med att Uppsala har en något högre andel invånare med utländsk härkomst än genomsnittet för landet - har man inte varit här särskilt länge inverkar det på skolresultatet. Men denna förklaring räcker inte.
Lund intar genomomgående en bättre placering i SKL:s jämförelser än Uppsala och till en betydligt lägre kostnad per elev, detta bland annat beroende på lägre lokalkostnader. Varför tycks vi ha höga lokalkostnader? Är det brister i fastighetsförvaltningen bör de åtgärdas. Lund har för övrigt en något högre andel invandrare än Uppsala.
Det finns en rad andra spörsmål att ta itu med. Tre fjärdedelar av eleverna fullföljer inte gymnasieutbildningen, pojkarna får genomgående sämre betyg, resultaten på yrkesprogrammen är sämre än på de högskoleförberedande, avhoppen är större på yrkesprogrammen och så vidare. Som en följd av detta kommer åtskilliga ungdomar att snabbt hamna utanför arbetslivet, de blir arbetslösa, och en hel del får försörjningsstöd. Vidare upptas lärarnas arbetstid av betungande administrativa uppgifter som stjäl tid från undervisningen. Vår egen administration och drift av skolverksamheten är mycket omfattande. Är den tillräckligt smidig och effektiv? Slutligen, lärarlönerna och läraryrkets status, som utmanas med mörka beskrivningar, lockar inte till yrket. En oerhört viktig fråga att komma till rätta med.
En rad åtgärder vidtas i dag, utöver vad partisekreterarna anger, för att stärka resultaten och för att motverka negativa förhållanden, till exempel läxhjälp, bättre studie- och yrkesvägledning, entreprenöriellt lärande och entreprenörskap, projektet Andra chansen och lärlingsutbildning. Från Centerpartiets sida vill också vidta åtgärder, om klasstorleken inverkar negativt på resultatet. Det tar emellertid tid innan åtgärderna leder till bättre skolresultat. Det som betyder mest för resultaten i skolan är skolledningens och lärarnas kompetens och engagemang, detta enligt SKL:s analys efter flera års jämförelser. Det av största betydelse att stimulera och utveckla ledarskap, engagemang och kompetens.
Räcker allt detta för att åstadkomma en skola med hög kvalitet och bra resultat? Knappast, även om åtgärderna leder till förbättringar kommer de inte att räcka till för att få en verklig kunskapsskola, som leder till såväl högre studier som jobb och där utbildningen står sig väl internationellt. En sådan skola vill vi i Centerpartiet ha. Vi vill öka skolornas självbestämmande och investera mer i skola och utbildning för en hållbar framtid.
Kenny Jonsson
ledamot (C) utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden
Stefan Hanna
kommunalråd (C)
Anne Lennartsson
kretsordförande (C), ersättare utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden
Ehsan Nasari
ledamot (C) styrelsen för vård och bildning
UNT 25/12 2012