Om man följer den ekonomiskpolitiska debatten står det klart att ekonomisk tillväxt är det övergripande målet för politiken. Det är inte så konstigt, eftersom ekonomisk tillväxt historiskt sett har varit en mycket viktig förutsättning för att människor ska få ett bättre liv.
Det är en lite för snäv syn i dagens läge. Enkla samband ersätts av mer komplexa förhållanden, där delar av tillväxten är bra medan andra delar är direkt kontraproduktiva. En investering i förnybar energi som minskar utsläppen av växthusgaser anses i nationalräkenskaperna bidra till BNP lika mycket som en investering i en ny motorväg. Men i verkligheten är den förstnämnda investeringen en del av framtidens hållbara energiproduktion medan den sistnämnda bygger in oss i ett ohållbart infrastruktursystem.
Att vi måste sträva mot en värld med lägre utsläpp av växthusgaser, bevarad biologisk mångfald och lägre arbetslösheten är självklart. Att skapa en positiv utveckling för både människor och miljö är helt enkelt det överordnade målet.
Det är ofta man hör ledande kommunpolitiker säga: Det går bra för min kommun! Ofta sker det utan att politiker har så mycket på fötterna. Kanske går bostadsbyggandet bra, men hur ser helheten ut? Flera kommuner har tagit initiativ till kompletterande nyckeltal som redovisas i samband med kommunala bokslut. I Uppsala finns i nuläget en mycket rudimentär redovisning, en hållbarhetspolicy. Uppsala kommun behöver utveckla nya mått för hållbarhet och välfärd som kan vara styrande i den ekonomiska politiken. Därför har Miljöpartiet lagt ett förslag i vår skuggbudget om välfärdsmått som gör att vi ska kunna följa utveckling och se till att Uppsalaborna får det bättre eller försäkra oss om att vi inte underminerar livsförutsättningarna för kommande generationer Uppsalabor. I Riksdagen har Miljöpartiet också presenterat välfärdsmått i den ekonomiska budgetmotionen, som ger en kompletterande bild till BNP:s utveckling.
Miljöpartiet anser att vi behöver utveckla en ekonomisk politik där välfärdsmått och nyckeltal används i en mycket högre grad. Vi har därför tillsammans med forskare tagit fram ett förslag på ett alternativt välfärdsmått för Uppsala där vi prioriterat tio olika välfärdsområden med 16 olika indikatorer.
De olika välfärdsområden vi valt är välbefinnande, social sammanhållning, utbildning, jämställdhet, arbetslöshet, ekonomisk utveckling, klimatpåverkan, påverkan på kvävecykeln, biologisk mångfald och hälso- och miljöfarliga kemikalier. Alla dessa indikatorer går att mäta och följa upp lokalt vid sidan av den ekonomiska utvecklingen i kommunen för att säkerställa att vi går mot hållbar utveckling såväl ekologiskt, socialt som ekonomisk.
Vi tror att det behövs ett ökat fokus på att samhället och ekonomin är flerdimensionell. Det är bra för både ekonomin och demokratin att fler får inblick i vad ekonomisk politik handlar om. Dessa sociala, ekonomiska och ekologiska indikatorer vi tagit fram ger sammantaget ett bredare fokus för välfärd och utveckling i Uppsala och Sverige. De ger oss bättre förutsättningar att bedriva en ekonomisk politik som främjar både människan och miljön.
Per Bolund
ekonomiskpolitisk talesperson (MP)
Maria Gardfjell
kommunalråd (MP)
Frida Johnsson
ledamot kommunstyrelsen (MP)
UNT 7/6 2013